Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SAX-, förled2, l. SAXA- l. SAXE-.
Ordformer
(sax- 1658 (: Sax-Städerne, pl. best.)—1791 (: Saxblå). saxa- 1707 (: Saxa-Kalaas .. Saxa-Möör, pl.). saxe- 1704 (: Saxesjukan, sg. best.))
Etymologi
[till SACHSEN l. SAX, sbst.5, l. SAXE, sbst.2 (se SAXARE, sbst.3). — Jfr SAXER-]
ss. förled i ssgr: som bor i l. härstammar från l. på annat sätt har samband med det tyska landet (tidigare kurfurstendömet resp. kungariket) Sachsen l. som tillhör l. härstammar från osv. dess invånare.
Ssgr (†): A: SAX-BLÅ. vars färg är saxiskt blått (se saxisk 2 a α). 20 al(nar) röd Calminque(.) 15 al(nar) Saxblå d(it)o. BoupptVäxjö 1791. —
-STAD. (†) saxisk stad; anträffat bl. om stad med tysk befolkning i Transsylvanien (Siebenbürgen; jfr saxare, sbst.3 2). Rålamb Resa 19 (1658, 1679). —
-STO. saxiskt sto. KKD 10: 80 (1707).
B: SAXA-KALAS. gästabud hos saxarna l. dyl.; anträffat bl. om svenskarnas julfirande i Altranstädt 1707. Dahlstierna (SVS) 179 (1707). —
-MAN, m. = saxare, sbst.3 2. Dahlstierna (SVS) 181 (1707). —
-MÖ. saxisk mö. Dahlstierna (SVS) 182 (1707).
C: SAXE-SJUKA. gm krigsfångar från Sachsen införd farsot (sannol. en tyfusepidemi) som 1704 uppträdde i Kalmar o. angränsande delar av Småland. Löfgren Kalm. 2: 126 (cit. fr. 1704).

 

Spalt S 1278 band 24, 1965

Webbansvarig