Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCHAKT ʃak4t, sbst.2, r. (TT 1901, K. s. 70, osv.) l. n. (Carlberg osv.); best. -en resp. -et; pl. -er32 (Göth Rall. 73 (1932: bergschakter) osv.) l. (ss. n., förr äv. ss. måttsord) = (Rålamb 1: 16 (1690; ss. måttsord), Carlberg osv.) ((†) -ar TT 1901, K. s. 70).
Ordformer
(schacht 1690. schakt (sja-, -ct) 1740 osv. skackt- i ssg 1653 (: Skackt eller Kiste-tals))
Etymologi
[jfr lt., holl. o. t. schacht, visst rymdmått för sand l. torv o. d.; sannol. etymologiskt identiskt med SCHAKT, sbst.3; i sv. möjl. dock delvis vbalsbst. till SCHAKTA, v.]
(i sht i fackspr.) för schaktning l. torvupptagning avgränsat stycke mark, avsett att bearbetas av ett arbetslag l. i en omgång (förr äv. om rymdmått av varierande storlek, använt i fråga om jord vid schaktning o. d.); numera nästan bl. i överförd anv., om fördjupning l. grop l. skärning åstadkommen gm schaktning l. (abstraktare) om schaktning l. schaktningsarbete. 1 .. Schacht är en quadrat Rode wijd, och en Foot hög, och innehåller 10 Rem fot corporal. Rålamb 1: 16 (1690). I Iordarbete (måste en byggmästare) kiänna åtskillige slags Iordmåhner til Byggnad, och hwad som wid deras Iordskiften och Schact är at observera, samt Terrainens föränderlighet och bärande kraft. Carlberg SthmArchitCont. E 2 b (1740). Schakt .. (dvs.) Ett kubik mått på jordgräfning, af somliga beräknadt till 205,8 kubik fot, af andra till 216, 244 och 288 kub. fot, tages vanligast till 1 kub. famn eller 216 kub. fot. Sturzenbecher (1805). Den jordmassa, som skall bortgräfvas, indelas i flera mindre delar (äfven kallade schakt), hvilka utmärkas med i marken nedslagna pålar. Rothstein Byggn. 354 (1859). Hvarje schakts längd (vid torvupptagning) .. är naturligtvis alltid lika med det stycke, som maskinerna hvarje gång flyttas, eller 20 fot. JernkA 1876, s. 221. Nere i schakten klättrade basen och hans lag och såg om verkan av skotten. Göth Rall. 55 (1932). Första arbetsfasen (vid anläggning av ett flygfält) omfattar röjningsarbeten samt matjordsavtagning inom områden för större schakter eller utfyllnader. TT 1943, V. s. 22. Upptagande av en schakt. 2SvUppslB 399 (1953). — jfr TORV-SCHAKT.
Ssgr (i sht i fackspr. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till schakta, v.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): SCHAKT-GRAV, sbst.1 (sbst.2 se schakt, sbst.3 ssgr). grav (se grav, sbst.1 1) åstadkommen gm schaktning, schakt. Högberg JesuBr. 2: 248 (1915). —
-LAG, n. arbetslag med uppgift att bortskaffa jord o. d. inom ett avgränsat parti mark; numera bl. (med anslutning till schakta, v.): arbetslag vid schaktning. Stål Byggn. 1: 202 (1834). —
-TALS, adv. (†) i ett antal av flera ”schakt” (rymdmått för schaktmassa). At låta föra den jord, som til Verken behöfves Skackt eller Kiste-tals. Arbin PVetA 1773, s. 69 (i handl. fr. 1653). —
-VÄGG, sbst.1 (sbst.2 se schakt, sbst.3 ssgr). 2UB 9: 444 (1906).

 

Spalt S 1343 band 24, 1965

Webbansvarig