Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCHELLACK ʃäl4ak l. ʃel4ak (schä’llack Dalin) l. SHELLACK ʃäl4ak l. ʃel4ak, förr äv. SKÖLLACK, r. l. m. (Sundén (1888) osv.), äv. (numera föga br.) n. (Orrelius 208 (1797), 3NF 9: 16 (1928)); best. -en resp. -et.
Ordformer
(schellack 1793 osv. schellak 1873—1931. schell-lack 1797. schällack 1923—1953. schöllack 1849. shellack 1832 osv. shellak 1891. shell-lack 1832—1883. skellack 1894. skällack 1852—1889. skäll-lack 1801. skäll-lak 1797. sköllack 1832—1835. sköll-lack 1827—1836)
Etymologi
[jfr d. schellak, skellack, t. schellack; av holl. schellak l. eng. shellac, eg.: lack i tunna blad, av schel resp. shell, skal (av mnl. schelle resp. feng. sciell, motsv. mlt. schelle, lt. schell, ä. t. schelle, alla med bet.: skal o. etymologiskt identiska med got. skalja, tegelsten, o. SKÄL, mussla), o. lak resp. lac (av (l. med samma urspr. som) fr. laque; se LACK, sbst.2); formen sköllack beror möjl. på anslutning till SKÖLD. — Jfr SCAGLIOL, SCHALJÄRN, SCHELLFISK]
(i sht i fackspr.) gm smältning o. filtrering renad gummilacka förekommande i handeln i genomskinliga gulbruna blad l. plattor o. använd till framställning av fernissa m. m.; stundom äv. allmännare: gummilacka; äv. dels om schellacklösning, dels oeg., om (på syntetisk väg framställd) imitation av renad gummilacka; jfr PLATT-, TAFFEL-LACK. Blekt schellack, behandlad med klor. Spunnen schellack, renad gummilacka formad till tråd(ar). DA 1793, nr 68, s. 3. Platt-Lack, Schell-Lack .. som af Trädbeck blifwit smält, och i breda taflor gutit, och är godt, om det är genomsynligt, klart och mörkrödt til färgen, samt nyttjas mäst til Lackgörning och Färnisza. Orrelius 208 (1797). Gummilacka eller schellack är det vigtigaste råämnet för sigillackstillverkningen. UB 5: 414 (1874). Schellack användes till polityr, sigillack, kitt (m. m.). Jönsson Gagnv. 324 (1910). Kjellander FärghVaruk. 341 (1940; äv. om imitation). Först skulle det (vid målning av en vagn) sättas shellack på kvistarna i träet, sedan grundning med lite färg i oljan. Wigforss Minn. 1: 19 (1950). — jfr LEMON-, RUBIN-SCHELLACK.
Ssgr (i sht i fackspr.): A: SCHELLACK- l. SHELLACK-BUNDEN, p. adj. tekn. om slipskiva: som innehåller schellack ss. bindemedel; jfr -skiva. Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 168 (1953). —
-FAT. (-acks- 1918 osv.) fat (se d. o. 1) innehållande schellack(lösning). Olson JanP 172 (1918). —
-FERNISSA. (-ack- 1845 osv. -acks- 1845 osv.) [jfr t. schellackfirnis, eng. shellac varnish] fernissa bestående av schellack löst i ngt lösningsmedel, vanl. sprit. Almström KemTekn. 2: 337 (1845). —
-GLANS. jfr glans 4 a. Hirsch LbGarfv. 225 (1898). —
-HARTS. om (harts som utgör) schellack. 2NF 11: 29 (1909). —
-HINNA, r. l. f. hinna bestående av schellack(fernissa). Kroon Reprodukt. 50 (1935). —
-LÖSNING. (-ack- 1862 osv. -acks- 1939 osv.) konkret: lösning av schellack (vanl. i sprit). AHB 8: 45 (1862). —
-PAPPER. papper behandlat med schellack(lösning), använt bl. a. ss. isoleringsmaterial. KatalInstallAsea 1931, s. 196. —
-POLERAD, p. adj. polerad med schellackpolityr. HantvB I. 2: 98 (1934; om yta). —
-POLERING. jfr -polerad. TNCPubl. 14: 85 (1951). —
-POLITYR, förr äv. -POLITUR. (-ack- 1862 osv. -acks- 1862 osv.) [jfr t. schellackpolitur] polityr med l. av schellacklösning; särsk. motsv. polityr 2. AHB 8: 44, 45 (1862). HantvB I. 1: 80 (1934). —
-SKIVA, r. l. f. skiva av schellack l. innehållande schellack ss. bindemedel. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 144 (om slipskiva). TSvLärov. 1953, s. 13 (om grammofonskiva). —
-SPRITFERNISSA~1020. schellackfernissa med sprit ss. lösningsmedel. AHB 39: 94 (1870). —
-VATTENFERNISSA~10020. schellackfernissa med vattenlösning av borax ss. lösningsmedel. Kallstenius HbOljem. 38 (1915). —
-VAX. [jfr t. schellackwachs, eng. shellac wax] vax ingående i l. utvunnet ur schellack. VaruhbTulltaxa 1: 75 (1931).
B (numera bl. mera tillf.): SCHELLACKS-FAT, -FERNISSA, -LÖSNING, -POLITYR, se A.
Avledn.: SCHELLACKERA, v. -ing. (i sht i fackspr.) [jfr t. schellackieren] behandla l. bestryka (ngt) med schellack(lösning), stundom äv. (oeg.) med ämne som påminner om schellack; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret, om hinna som erhållits gm sådan behandling osv. Schellackeradt papper. TT 1901, M. s. 98. KemT 1905, s. 78 (ss. vbalsbst., konkret, oeg.). Gipsform (för stuckornament) shellackeras och oljas. HantvB I. 4: 278 (1936).

 

Spalt S 1385 band 24, 1965

Webbansvarig