| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHEMATISK ʃema4tisk, adj.; adv. -T.
1) (†) motsv. SCHEMA 1; om (egenskap hos) språk l. språklig uttrycksform o. d.: som karakteriseras av retoriska figurer l. bildliga uttryck. Leopold 3: 314 (1801, 1816). Det vore nästan för litet sagdt, at språket (under de avlägsna tider då de första mänskliga samhällena uppstodo) ännu var schematiskt eller tropiskt i den rhetoriska bemärkelsen. Ej blotta ordet, såsom nu, bestämde tanken, utan hela menniskan genom sin symboliska handling, sin åtbörd, sin min och accent, gjorde det. Lyceum 2: 193 (1811). Till den högre stilen fordras en högre anda: det är allt hvad man kan säga. Den som har den, föresätter sig ej att gifva sin stil dessa starkare schematiska lyftningar, dessa högre bilder och liknelser: de komma i det fallet af sig sjelfva. Leopold 5: 73 (c. 1820).
2) motsv. SCHEMA 2: som har avseende på l. är uppställd l. framställd i form av l. ss. schema l. skiss l. tabell o. d.; framställd i (sina) grunddrag; som framställer ngt (bl.) i sina grunddrag l. framställer l. anger systemet i l. för ngt; som följer ett schema; översiktlig l. åskådlig l. (starkt) förenklad; äv. dels: (alltför) generell l. mekanisk l. summarisk, dels: regelrätt; äv. ss. adv. Schematisk framställning, teckning, skiss. Företeelsen är schematiskt angiven på en karta. Regeln får icke tillämpas alltför schematiskt. Biberg 3: 127 (c. 1823). Lärjungar (med konstnärsanlag) hafva .. svårare än andra för att följa den schematiska undervisningen. Verd. 1883, s. 19. Den bibliska andan .. fattade Linné tämligen schematiskt såsom tro på Gud i motsats till fritänkarnes bekännelse. KyrkohÅ 1925, s. 43. Han påvisade samtidigt, att utvecklingen icke gått så schematiskt fram, som han i överensstämmelse med den ursprungliga marxismen .. förutspått. Höglund Branting 1: 192 (1928). Oxidation av klorväte .. med ett lämpligt oxidationsmedel. Härvid oxideras vätet i klorväte till vatten, och klor frigöres enligt den schematiska formeln 4HCl+O2=2H2O+2Cl2. Starck Kemi 20 (1931). Den moderna ungdomen .. (har) behandlats med aktning för mänskovärdet, som levande mänskor och inte som föremål för en schematisk uppfostringsmetod i hemmet. Hellström Malmros 136 (1931). Det (kan) lätt leda till både onatur och olägenhet, om talspråkets egenheter schematiskt genomföras i skrift. Geijer SkriftsprNorm. 33 (1934). Det (i Lund funna) rödbrända lergodset kan schematiskt uppdelas i en äldre och en yngre grupp. Kulturen 1951, s. 164. — särsk.
a) om produkt av litterär l. konstnärlig verksamhet (äv. diktad person l. karaktärstyp o. d.): framställd l. tecknad efter ett bestämt manér l. mönster (o. utan individuella särdrag); stiliserad; stereotyp l. manierad; äv. om konstnär: som följer ett bestämt manér l. mönster (utan att visa individuella särdrag); stundom närmande sig 3. Genom ett schematiskt krusadt hår (m. m.) .. sökte man (hos vissa statyer o. reliefer från senare tid i Grekland) att framkalla ett intryck, liknande det, de gamla verken gjorde. Upmark Lübke 127 (1872). Det är klart, att typen (”argbiggan”) till slut, efter att hafva blötts och stötts under tidernas lopp, blef allt mer och mer manierad, schematisk, urvattnad, gröfre och ytligare. Björkman Chaucer 197 (1906). I den romerska poesien har personifikationen redan hunnit bli torr och schematisk. Mjöberg Stilstud. 88 (1911). I en del dikter var .. (Runeberg) ännu (c. 1830) i viss mån osjälfständig, retorisk i formen, schematisk i uttrycket, som här och där förråder bristande åskådlighet. 2NF 23: 1191 (1916). De stadsdelar, som har byggts de senare åren, är i stor utsträckning dålig konfektion, stereotypa och schematiska. Form 1948, s. 42.
b) (mindre br.) om ord: schablonmässigt använd. Ordet (”ädel”) hör till dem, som den nuvarande tiden är benägen att betrakta som skematiska. Hedvall RunebgStil 289 (1915).
c) (†) (vers)rytmisk; jfr SCHEMA 2 c. Prosa-uttalet och schematiska värdet (sammanfaller) på ett hår när (hos trestaviga ord med kraftig biton på tredje stavelsen då de användas i tvåtaktig vers). Kræmer TrestafvOrd 151 (1899).
d) (†) om ord- (form): som ingår i l. användes ss. paradigm (jfr SCHEMA 2 e); anträffat bl. i uttr. välja (viss ordform) till schematisk, välja (viss ordform) till paradigm. Att i Schemat (i en grekisk grammatik) upptaga både ετιην och ετιϑην, ansåg jag .. öfverflödigt. .. Jag valde derföre ετιην till Schematisk, emedan den hade sin tillhörande Futuriform τιησομαι. SvLittT 1820, Bih. sp. 21.
3) filos. o. psykol. motsv. SCHEMA 3: som har avseende på l. utgör (ett) schema; förr äv. övergående i bet.: abstrakt l. logisk; jfr 2 a. Förnuft! emedan du i dig innebär den intuitiva formen af Lifvets Factum, så skåda din Idee såsom Lifvets Idee; och således ej blott i dess schematiska (eller logiska), utan ock i dess factiska (eller historiska) verklighet. Atterbom PhilH 316 (1835). Sundén 2: 338 (1891; om föreställning). Ett igenkännande af vissa särskilda föremål såsom samhöriga, så snart man får se något eller några sådana .. förutsätter tillvaron af en klassbild eller skematisk bild, hvilken vid åsynen af något till en viss klass hörande föremål framträder för medvetandet. PedT 1900, s. 5.
4) (†) motsv. SCHEMA 4, i uttr. schematisk ordning, arbetsordning, schema. Schematisk ordning för dagliga undervisningen i särskildta läroämnen skall, vid hvarje termins början, af Läraren föreslås och af ordföranden (i skolstyrelsen) bestämmas. ÅbSvUndH 12: 134 (c. 1845).
Spalt S 1393 band 24, 1965