| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHEMATISM ʃem1atis4m l. ʃe1m-, r. l. m.; best. -en; förr äv. SCHEMATISMUS, r. l. m.
1) (†) motsv. SCHEMA 1: retoriskt (o. affektfullt) tal l. sätt att tala; jfr SCHEMATOLOGI 1 b. Leopold 3: 314 (1801, 1816). Fem O! i en Psalm af sju strofer, är en för stark schematism. SvLitTidn. 1815, sp. 250. Dalin (1871).
2) motsv. SCHEMA 2: förhållandet att ngt är framställt l. indelat efter l. följer ett schema l. mönster; (benägenhet för) schematisering (se SCHEMATISERA 1); numera i sht med negativ bibet.: själlös l. osmidig l. stereotyp schematisering l. systematisering l. uniformering l. alltför stark generalisering. Här ett litet prof på Förf:s schematiserande..: A. Elementar-Lära. 1:o Beståndsdelar för kunskap a) Rena Beståndsdelar. .. Då man nu finner en sådan schematism .., så har man för sig en läsning, som icke är serdeles passande för Gymnasium. SKN 1842, s. 255. (Realismen) måste vara förutsättningen och grundvalen för den sunda och äkta idealismen, som utan den störtar ned i schematism, i osanning, tillgjordhet och tomhet. Rydberg Varia 174 (1894). Sedan principen (angående enskiftet) väl segrat och blifvit erkänd genomfördes den med äkta svensk schematism både där den passade och icke passade. Nilsson FolklFest. 315 (1915). Wolff var matematiker, och detta röjes i den logiska schematism som präglar hans system. SvKyrkH 5: 386 (1935). Hans tankegång är alltid lättillgänglig men lider av en benägenhet för schematism. Björck HeidenstSek. 59 (1946). — särsk.
a) om systematisk disposition av predikan; särsk. om konstfull sådan disposition som uppkom inom den lärda predikan under medeltiden i samband med skolastiken. (Kritiken måste) påminna Författaren (av en predikosamling) .. att egna en sorgfälligare uppmärksamhet åt schematismen wid Predikoämnets uppdelning, så att momenterna dels uttömma ämnet eller framställa det wäsendtliga deraf, dels förenade genom ett gemensamt band bestämdare sins emellan åtskiljas, hwilket här icke alltid skett. SvLitTidn. 1821, sp. 643. Wifstrand AndlTal. 164 (1943).
b) i fråga om konstnärlig l. litterär verksamhet; särsk.: (överdriven) stilisering; jfr c. (Även utan sin förkärlek för mosaiken) hade byzantinerna aldrig undgått en själlös schematism. Upmark Lübke 271 (1872). Varje dikt (i samlingen ”Klockbojen”) bäres upp av en fast komposition, naturligt funnen och genomförd utan varje schematism. SvTidskr. 1926, s. 50.
c) om förhållandet att baletts rörelseschema är starkt stiliserat o. har ett geometriskt drag; särsk. i uttr. geometrisk schematism. Georg II av Sachsen-Meiningen avskaffade schematismen på scenen, ”schackbrädesuppställningen” bannlystes. UNT 1935, nr 68, s. 3. ABeijer (1955) hos Stiernhielm o. Columbus (SVS) 88 (: geometrisk schematism).
3) (†) motsv. SCHEMA 2 f: undervisningsplan. Att uppgöra någon schematism för en .. Schola (med genomförd ämnesläsning) har .. icke den korta tiden tillåtit. Tegnér (WB) 6: 162 (1828).
4) filos. motsv. SCHEMA 3, i fråga om transcendentalfilosofi, om förhållandet att använda ett schema l. egenskapen att utgöra ett schema. VStyckUplKantPhilos. 37 (1798). Tidens schematismus deducera vi i korthet sålunda. Då det absoluta, enligt sin idée, är inbegreppet af allt hvad i egentlig mening är eller med ett ord, det enda sanna varandet, så kan tiden, i sitt väsende .. icke vara något annat än det absoluta sjelf. Stagnelius (SVS) 4: 340 (c. 1820). Schematism är (enligt Schelling) en framställning, i hwilken det allmänna betyder det särskilda. Ljunggren Est. 1: 73 (1869).
Spalt S 1394 band 24, 1965