Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHERVENTSEL l. SCHERVENGSEL, r. l. m.; best. -seln (Weise 1: 219 (1769)), i best. anv. äv. utan slutart. (Weise 308 (1697)); pl. -slar (Weise 1: 38, 42 (1769)) l. -sler (Lindestolpe Skörb. 1 (1721)) l. = (Weise 50 (1697), Dens. 55 (: Scharwentzelen, best.)).
(†)
1) i vissa kortspel: knekt. Then som hade thenne (dvs. en brokigt klädd, narraktig person) och 3 Scherwentzel ther til, han kunde biuda 50 Rdlr. bättre. Weise 50 (1697; i bild). Dens. 1: 219 (1769; i bild).
2) [anledningen till benämningen är att knektarna voro de förnämsta korten] ett slags hasardspel med kort, utgörande en variant av gråpojs. Bromans kassa lärer ej tillåtit (att ”lägga upp bank”), utan svarade han nej. ”Men vill du göra ett partie cherewentzel, är jag med?”. Tersmeden Mem. 3: 76 (1741). Cherventzell var ett nytt spel, som en ung köpman Wretman medbragt från Vermeland, och som kommit .. så en vogue, att man sällan mera såg någon bank. Detta spel gaf större roulance och mera resurs, hvarigenom lusten hos alla därtill retades. Därs. 1: 54 (c. 1780). BesvAnsöknMålNJust. 1862, nr 269 (1859).
3) (pålitligt) botemedel l. dyl. När thet ock kommer an på sielfwa Curen och bothandet (av skörbjugg), tå wet man ey annat at tahla om, än Kryddewin och Peparroths Öhl, såsom the twänne bästa Scherwentzler och läkeböthen. Lindestolpe Skörb. 1 (1721).
Spalt S 1397 band 24, 1965