| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHERZO skær4tso l. -ω (schä´rrso Dalin), sbst. o. adv.; ss. sbst. n. (Almqvist GMim. 3: 11 (1842) osv.) l. (numera mindre br.) r. l. m. (Almqvist AmH 2: 70 (1840), LD 1909, nr 239, s. 2), best. -t, ss. r. l. m. -n, pl. -n (NF 14: 636 (1890) osv.), ss. r. l. m. -r (Norlind MusLex. 152 (1912)). Anm. Stundom användes äv. den it. pl.-formen scherzi. Wegelius Musikl. 2: 118 (1889), SohlmanMusiklex. 4: 618 (1952).
mus.
I. sats l. (i sht i fråga om äldre musik) självständigt tonstycke (format ss. en rondo) av livlig, munter, humoristisk l. ngt nyckfull karaktär. (Menuetten) kallas i nyare musikstycken ej sällan Scherzo (skämt), emedan dess charakter ofta är gycklande. Mankell Lb. 158 (1835). Hon liknade ett fint och angenämt Scherzo vid sidan af ett Furioso, som hennes syster i sanning kunde förtjena kallas. Almqvist GMim. 3: 11 (1842); jfr slutet. I de båda mellansatserna (i en sonat) mötte vi, i den långsamma satsen ofta, i den dansartade (scherzon) nästan alltid, schemat: hufvuddel, mellandel, hufvuddel. LD 1909, nr 239, s. 2. Redan nu (under Beethovens första period) har den i sonatcykeln ingående menuettsatsens inre omdaning till ”scherzo” ägt rum sålunda, att av den gamla gravitetiska menuetten återstår blott trippeltakten. Moberg TonkHVäst. 2: 94 (1935). Som fristående sats förekommer scherzo hos bl. a. Schubert, Mendelssohn, Chopin och Brahms. 2SvUppslB 25: 445 (1953). — särsk. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., om ngt som framställes l. är framställt l. går i en munter l. lätt l. lekfull stil l. har en sådan karaktär; i sht i fråga om litterär l. konstnärlig framställning o. d. Almqvist AmH 2: 70 (1840). Pastoralen öfvergår i ett öfverdådigt scherzo, som röjer att Horatius ännu var samme malitiöse tjufpojke som då han gick i skola hos den ”strykkunnige” Orbilius. Schück VLittH 1: 480 (1899). Sommarens sprittande scherzo .. öfvergår så småningom i ett ljufligt förtonande adagio. Dahlgren Lyr. 133 (1913). Av Kreuger .. finner man .. en av de ”historiska baksidor”, i vilka den intelligente och kultiverade målaren roat sig med att konstruera fram historiska scherzon ur en originell synvinkel. OoB 1928, s. 316. Siwertz Förtr. 218 (1945).
Spalt S 1398 band 24, 1965