| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHOLLA ʃol3a2, i bet. 1 o. 2 r. l. f., i bet. 3 m.; best. -an; pl. -or.
1) (föga br.) klump l. stycke; anträffat bl. ss. senare led i ssgn FLÄSK-SCHOLLA (En 2-kilos fläskscholla var fastsatt (ss. bete) på en väldig hajkrok. NotisArbKultS 2: 42 (1929; om förh. 1890)).
2) (i vissa trakter, starkt vard.) brödkant l. brödbit. Tror’ru att du skulle få en endaste ”scholla”, om ja’ inte bökade fram dej, hva’? Kom nu så ’lubba’ vi. Dagen 1897, nr 272, s. 3.
3) [med avs. på bet. jfr KORV 3, PALT, sbst.1 2 a slutet] (i vissa trakter, starkt vard.) gardist. Ä försök inte! Tro du inte, ja såg schollan, som du gick och fagra fö på Gereringsgatan? SöndN 1897, julnr s. 20.
Spalt S 1416 band 24, 1965