Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCIENTIST säj1entis4t l. saj1-, l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. szientist (i bet. 2), fr. scientiste (i bet. 2); av eng. scientist (äv. i uttr. mental scientist o. Christian scientist), till science (se SCIENS)]
1) (mera tillf.) i uttr. mental scientist, om anhängare av en av P. P. Quimby i Nordamerika vid mitten av 1800-talet grundad rörelse karakteriserad av uppfattningen att sjukdom är illusion o. kan botas gm själslig terapi. Norberg James RelErfar. 87 (1906).
2) anhängare av Christian science (se SCIENTISM) l. medlem av scientistkyrka, christianscientist. När scientisten övervinner sina smärtor genom att läsa sin profetissas utgjutelser, ha dessa samma betydelse för honom som ordet Cicero hade för Kant. Bjerre Själsläk. 41 (1914). Scientisterna utbasunera högt alla de sjuka, som genom scientismen blivit botade. Briem RelSurrog. 141 (1926). Dahlström Villov. 28 (1955).
Ssgr (till 2): SCIENTIST-FÖRSAMLING. lokalförsamling inom scientistkyrkan. Renström ChristScience III (1916). —
-KYRKA. lokalkyrka l. lokalförsamling inom Christian science; äv. sammanfattande, om samtliga scientistförsamlingar o. moderkyrkan i Boston; äv. i uttr. Kristi scientistkyrka. SvD(A) 1926, nr 337, s. 5 (om församling i Sthm). Kristi scientistkyrka. 2SvUppslB 6: 145 (1948; sammanfattande).
Avledn.: SCIENTISTISK, adj. [jfr t. szientistisch] till 2: som utgör l. tillhör l. har avseende på Christian science l. scientisterna. Renström ChristScience VI (1916; i pl., om tidningar). Briem RelSurrog. 142 (1926; om helbrägdagörare).

 

Spalt S 1442 band 24, 1965

Webbansvarig