Publicerad 1965 Lämna synpunkter SEDLIGHETARE se3dlig~he2tare, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =. Etymologi [elliptiskt för SEDLIGHETS-FÖRBRYTARE] (vard., tillf.) sedlighetsförbrytare. Hansson SamhFöräldr. 28 (1960). Spalt S 1604 band 24, 1965 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se