Publicerad 1966   Lämna synpunkter
SEJDENSKEPP säj3den~ʃep2, äv. SEGENSKEPP se3gen~, förr äv. SEANSKEPP, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(sean- 1543. segen- 1890—1916. sejden- (sei-, seij-, sey-) 1535 osv. — Se för övr. SKEPP)
Etymologi
[jfr ä. d. sejdenskib, sejnskib; av mlt. seidenschip, seinneschip l. mnl. o. holl. seinschip; ssg med SKEPP; förleden av ovisst urspr.]
(under 1400- o. 1500-talen använt) litet, smalt o. snabbgående (krigs)-fartyg utan fast roder l. mast. Thett seijdenskip frå Flottan, som j Finge for Landzcrone. G1R 10: 317 (1535). SkeppsgR 1543. 2NF 24: 1492 (1916).

 

Spalt S 1739 band 25, 1966

Webbansvarig