Publicerad 1966   Lämna synpunkter
SEKRET sekre4t, sbst.3, n.; best. -et; pl. = (Weste FörslSAOB (c. 1815)) l. -er (Schroderus Urs. M 4 a (1626), Weste FörslSAOB (c. 1815)).
Ordformer
(förr äv. secr-)
Etymologi
[fsv. sekret (i bet. 1); jfr mlt. secrēt, t. sekret, eng. o. fr. secret; av lat. secretum, substantivering av n. sg. av secretus (se SEKRET, adj.). — Jfr SEKRETAGE, SEKRETERA, v.2, SEKRETERARE]
1) (†) hemlighet (se d. o. 3 b); äv. konkret, om ngt vars tillverkning är en hemlighet l. om hemligt medel o. d. Schroderus Urs. M 4 a (1626). Ingen Förste måtte .. sättia vthländska Män til höga Ämbeten, heller them om Rijkzens Secreter förtroo. Girs E14 7 (c. 1630). Altså frågades af honom, hwad det för serdheles medicamenter wore? R(esponsio, dvs. svar): Det wore hans secreter, som han af sin Fader lärt hafwer. CollMedP 1693, s. 51. En Skrifft att skrifwa, hwilken når man hänne med ett särdeles Wattn öfwerstryker, går ut åg en ny förbårgad Skrifft i däsz Ställe framkåmmer. Dätta är ett skiönt, lustigt åg underligit Secret: Tag (osv.). TrenchierB 154 (1696). Sahlstedt (1769). — särsk. [jfr fr. être dans le secret] i uttr. vara i sekret av förtroendet, vara betrodd med att vara invigd i hemligheten. Jag är ej i sekret af förtroendet och vet således intet. ESchröderheim (1792) i MoB 6: 120.
2) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) avträde(shus); jfr SEKRET, adj. 2, o. HEMLIG-HUS. Palmchron SundhSp. 7 (1642). Ett weedehuus medh Secret. VDAkt. 1689, nr 588. Lindfors (1824). Ljung EnköpH 1: 449 (1963).
Ssg: (2) SEKRET-FLUGA. (†) flugan Scatophaga stercoraria Lin. (som gärna håller till på exkrementer), ”vanliga dyngflugan”. Holmberg 2: 820 (1795). Weste FörslSAOB (c. 1815).
Avledn.: SEKRETISK, adj. (†) till 1: hemlig, sekret. De förnämste Cammerererne, som de Secretiske Handlingerne hafwa vnder händer. CivInstr. 30 (1618).

 

Spalt S 1751 band 25, 1966

Webbansvarig