Publicerad 1966 Lämna synpunkter SEKULARIST sek1ularis4t l. se1-, l. -ɯl-, m.||ig.; best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr t. säkularist; av eng. secularist, till secular (se SEKULAR)] (i fackspr.) anhängare av sekularismen (se SEKULARISM 1). NF 20: 1973 (1899). Spalt S 1777 band 25, 1966 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se