| Publicerad 1966 | Lämna synpunkter |
SEKUNDANT sek1undan4t l. se1-, förr äv. SEKONDANT, m.||ig., om djur l. sak äv. r.; best. -en; pl. -er.
1) person (l. stat o. d.) som lämnar hjälp l. stöd l. bistånd åt ngn (l. åt en stat o. d.); hjälpare, medhjälpare; assistent; numera bl. i mera begränsad anv., dels (motsv. bruklig anv. av SEKUNDERA 1, särsk. 1 d o. f): person osv. som sekunderar ngn, dels med mer l. mindre tydlig anslutning till 2. Anser tu (dvs. djävulen) mig (dvs. författaren) intet för en god fächtare? Så wet at jag har en god secundant. .. Min Frälsare. Scherping Cober 2: 354 (1737); jfr 2. När .. (ett visst) afwägnings-instrument skall nyttias til mätande af högder .. så fordras dertil 2:ne personer. En nivellateur (dvs. nivellör) och en medhielpare eller secundant. Gadd Landtsk. 1: 372 (1773). Bring har .. spelat en ganska stor rol (vid kyrkomötet). .. En utmärkt sekundant åt Bring har varit Sundberg .., talande enkelt och mycket, alltid på sak. KyrkohÅ 1941, s. 199 (1868). Chevaliers bästa sekundant i filmen (”En äkta parisare”) är .. Edward Ewerett Horton. Skådebanan 1934, nr 6, s. III. Den nederländska fristaten, som nyss återupptagit det långa kriget mot Spanien, kejsarmaktens sekundant, hade (osv.). Ahnlund AOxenstierna 271 (1940). Kedjan (av hjälpare åt deltagarna i radions o. TV:s valdebatt) är väl organiserad. Först en eller två sekundanter på den bakre panelen, de som vi då och då ser i TV-rutan sticka till debattören en .. lapp eller replik. DN(A) 1964, nr 251, s. 8.
2) person som vid duell fungerar ss. medhjälpare åt en av duellanterna, med uppgift att uppgöra om tid o. plats för duellen, uppmäta avståndet inom vilket duellen skall försiggå samt tillse att gängse regler iakttagas o. d., i ä. tid äv. med uppgift att deltaga i kampen; stridsvittne. Dalin Arg. 2: 334 (1734, 1754; i bild). Engelsman(nen) .. swarade .., det han .. hade lofwat 2:ne af sine aldrabäste wänner, at få wara hans Secundanter i de 2:ne nästa dueller han skulle ingå. Kling Spect. Dd 2 b (1735). Har enwig för sig gått, warde begge Duellanterne förwiste (från universitetet). Lag samma ware ock om Secundanterne. SPF 1828, s. 465. Fordom var sekundanten skyldig att duellera med. NF 14: 838 (1890). Lagergren Minn. 6: 265 (1927).
4) [jfr 2] (ny anv.) person som vid schacktävling hjälper spelare med att analysera fram vinstvarianter. FGBengtsson hos Ståhlberg Schack 9 (1952).
5) (†) om var o. en av två soldater (”flankörer” l. ”tiraljörer”) som vid strid (l. förflyttning o. d.) i spridd ordning bilda en självständigt uppträdande enhet l. rote, i vilken den ene soldaten har att skydda o. understödja den andre. Flankörerne inom samma rote använda yttersta uppmärksamhet att .. på anbefaldt sätt sekundera hvarann. .. Sekundanten släpper aldrig kamraten längre ifrån sig, än att han kan i tid hinna fram till hans hjelp, då det behöfves. KrigsmSH 1804, 1: 72. De tvenne man, som (i preussiska armén) bilda en rote i Tiraljörplutonen, blifva också i kedjan .. oskiljagtige, och understöda hvarandra ömsesidigt genom sin eld. De kallas då Tiraljör-rote eller Secundanter. KrigVAT 1836, s. 98.
6) (om ä. förh.) om fartyg (l. befälhavare på fartyg) som i en flotta l. eskader o. d. hade sin plats närmast (efter) ett annat fartyg o. hade till uppgift att i strid understödja detta; jfr SEKUND, sbst.1 3. Tersmeden Mem. 3: 120 (c. 1780). Hvart annat af fiendens Skepp låg .. en kabel-längd i lofvart för om dess secundant, genom hvilken rangering desse secundanter utgjorde et slags dubbel Linie. KrigVAH 1822, s. 204. IllMilRevy 1904, s. 202.
8) (†) om soldat som i rulla står upptagen ss. ersättare för annan soldat. Utaf det Manskap, som utj fonctions ock Armaturs Tabellerne (dvs. i rullorna rörande befattningar o. bemanning) äro Secondanter, tages till att uppfylla det bortskutna manskapet. ExFlott. § 89 (c. 1740).
Spalt S 1788 band 25, 1966