| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SEKVESTER sekväs4ter, r. l. m. (2RA 2: 375 (1727) osv.) ((†) n. Hjärne Östanifrån 27 (1905)); best. -tern (2RA 2: 375 (1727) osv.) ((†) -tren Benzelstierna Cens. 37 (1738), FredsfördrSvRysslFredricsh. 1809, s. C 3 b); pl. (numera bl. i bet. 2) -trar (Stagnell Banquer. 111 (1753; i bet. 1), LbKir. 1: 605 (1920; i bet. 2) osv.) ((†) -trer (i bet. 1) Weste (1807), Dalin 2: 338 (1854)). Anm. Förr användes ordet äv. med lat. böjning. RP 18: 131 (1658: uthi sequestro). Nordberg C12 2: 313 (1740: sequestri, gen. sg.).
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) deponerande av omtvistat gods hos ojävig person l. hos myndighet, kvarstad; beslagtagande, beslag (se d. o. II 1, särsk. 1 a); förr äv. allmännare l. bildl., om det förhållandet att ngn bemäktigar sig l. konfiskerar ngt l. lägger embargo l. beslag (se d. o. II 2) på ngt; särsk. i sådana uttr. som belägga ngt med sekvester l. lägga (förr äv. slå) sekvester på ngt l. lägga l. sätta (förr äv. slå) ngt under sekvester l. sätta l. taga l. hålla ngt i sekvester, i sht förr äv. ngt står i l. under sekvester, ngt är belagt med sekvester. (Rådet) bevilljade på Skenckens anfordringh, dett godzen schulle stå i seqvester till dess bemälte Skenck sigh förschafede H. K. M:tz förklaringh, om saken på nytt schole optages eller och till revision. RP 1: 2 (1622). Hvad hans saak widkomme (rörande tvist om arvsrätt till ett silverbälte) .., skiutes den upp till effter helgen, och i medler tidh settias dee twistige saker i sequester hoos Magn. D. Rectorem. ConsAcAboP 2: 110 (1658). Ryttmästaren Eberhards ingifve Supplique .., det han måtte få sin igenom arf och kiöp lagfångne egendom, Engeltofta gård och gods, som skall vara satt under sequester, behålla och besittja, til des han igenom domb och execution derutur lagligen blifver utvunnen. 2RARP 8: 51 (1734). Inspectoren .. tog kistan i sequester. Oldendorp 2: 110 (1788). Det tros äga grund att all hans egendom, lös och fast, skall stå under sequester, tilldess han godtgjort (sin brist i redovisningen). MoB 2: 107 (1794). Så vexlades behändigt / De bref (mellan en flicka o. hennes beundrare) som jag (dvs. flickans förmyndare) i dag har lagt sequester på. Remmer Theat. 1: 11 (1814). Weste (1807: slå .. sequester på). (Vissa silverföremål som tillhört Görtz böra) hållas i seqvester, tills man får se, huru räkningarna stå. Crusenstolpe Tess. 5: 215 (1849). AFSoldan (1869) hos Aho Soldan 372 (: slår .. under sekvester). Fartyg, som genom (den 1788 tillsatta utrednings-)kommissionens beslut lagts under sekvester, hade besiktigats. Staf PolisvSthm 126 (1950). — särsk.
a) i fråga om (provisoriskt) beslagtagande av tryckalster till förhindrande av dess försäljning l. spridning; jfr KVARSTAD 2 a. (Förläggaren) vägrade helt simpelt trycka en ny del Likt o Olikt i höstas, just då seqvestern kom och afklippte gurglet. Strindberg Brev 4: 393 (1884). Tvisten rörande de med sekvester belagda böckerna slutade med en förlikning. Schück SvFörlBokhH 2: 174 (1923). Rönblom Tryckfr. 125 (1940).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om det förhållandet att en stat tillfälligt bemäktigar sig l. lägger beslag på l. lägger under sig ett omtvistat landområde. Nordberg C12 2: 313 (1740). Bremen var (år 1713) i Danmarks våld, Stettin taget i seqvester af Preussen. RMBowallius i 2SAH 22: 236 (1844). (År 1628) belade kejsaren Mantua med sekvester, utan att dock Savoyens och Spaniens trupper drogos tillbaka eller hertig Karl erkände den kejserliga befallningen. Almquist VärldH 5: 71 (1933).
2) med. död vävnads- l. organdel (i sht bendel) som omgives av frisk vävnad o. som gm dennas reaktion utstötes från sitt ursprungliga organiska sammanhang; förr äv. liktydigt med: sekvestration (se d. o. 2), sekvestrering (se SEKVESTRERA 4). Upkommer förstörelsen i dipploë (dvs. den spongiösa delen) af ett platt ben, eller i märghålan af ett cylindriskt, så blir den separerade delen innesluten i den conserverade och det är detta förhållande som fått namn af sequester. TLäk. 1833, s. 459. Har en revision icke .. blifvit gjord (vid infekterad skottfraktur), kommer varbildningen att fortgå .. så länge ännu sequestrar och benhålor finnas. LbKir. 1: 605 (1920).
(1) -DOKUMENT. (numera i sht i skildring av ä. förh.) dokument gällande kvarstad. Weste 2: 562 (1807). —
(2) -LÅDA. [jfr t. sequesterlade] med. skal av bevarat l. nybildat ben som omsluter död bendel. Hygiea 1905, s. 855. —
(2) -TÅNG. [jfr t. sequesterzange] med. tång med näbbliknande skänklar, som användes vid bortopererande av sekvester. KatalStille 1926, s. 75. —
(1) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. (numera i sht i skildring av ä. förh.) (åtgärd syftande till ngts) beläggande med kvarstad l. beslagtagande. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 115 (1815). Fornv. 1956, s. 107.
Spalt S 1802 band 25, 1967