Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SELAM sela4m (i vers, ss. ssgsförled, — ∪ Atterbom SDikt. 2: 282 (1816, 1838)), r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. selam, eng. selam(e), fr. sélam, turk. selām; av arab. salām (se SALAM). — Jfr SELAMLIK]
(numera knappast br.)
1) = SALAM 1. Ekbohrn (1868). 2SvUppslB (1953).
2) blomsterspråk (se d. o. 2); jfr SALAM 2. Ekbohrn 2: 277 (1868). 3NF 3: 565 (1925).
Ssgr (till 2; †): SELAM-SKRIFT. blomsterskrift; anträffat bl. bildl. Poesien är den Ewiges selam-skrift. SvLitTidn. 1818, sp. 326. —
-SPRÅK. blomsterspråk (se d. o. 1 o. 2); äv. bildl. Läs, i vännernas blickar, / Lifvets skönaste Selam-språk! Atterbom SDikt. 2: 282 (1816, 1838). Att tyda det selam-språk, hwaruti desza späda Floras barn (dvs. vissa dikter som liknas vid en krans av blommor) tala till hjerta och sinnen, — denna förmåga skulle Rec. önska att i dag äga. SvLitTidn. 1821, sp. 242.

 

Spalt S 1807 band 25, 1967

Webbansvarig