Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SERVEGIN sær1vegi4n l. -veji4n, l. SERVIGIN -vigi4n l. -viji4n, äv. SERVIN -vi4n l. SARVEGIN sar1vegi4n l. -veji4n, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(sarvegin (-vé-) 1787—1930. sarvegine 1914. sarveiner, pl. 1834. servegin 1866 osv. servigin 1857 osv. servin- i ssg 1940 (: servinstropp). särvigin- i ssg 1896 (: Särviginstropp)—1917 (: särvigin-stropp))
Etymologi
[jfr sv. dial. salvajen, m., grovt tåg använt ss. knipare (se d. o. 2 a), ävensom nor. salviestropp, serveginstropp, ä. it. salveregin, span. salvachia; sannol. (med anslutning i sv. till SARVING o. ord slutande på -in t. ex. BOLIN, GIN, sbst.1, MASKIN, BEGINE-) av eng. selvagee (ä. eng. äv. salvagee), sidoform till selvedge, eg.: stadkant, ssg av self, själv (se SJÄLV), o. edge, kant (se ÄGG, skarp kant); se BSigurd i NysvSt. 1960, s. 88. — Jfr SARDIN, sbst.2, SALBAND]
i sht sjöt. smidig (ofta klädd) stropp tillverkad av sammanbundet kabelgarn o. använd till att lägga runt ett föremål till fäste för en talja l. ss. knipare (se d. o. 2 a) m. m.; äv. om stropp av annat material, använd på liknande sätt; jfr LÄNGA, sbst. 4. Sätta Knipare på Tåget. Det sker med en Sarvégin, som tages omkring Cabelarium och Tåget. DSjöbohm Sjöm. 29 (1787). Slå lovarts undra fallblock på seglet, liggande i en god sarvegin. Rosvall Skeppsm. 1: 192 (1803). Märsseglen böra alltid stufvas med en sarvegin om seglet. Platen Glascock 1: 120 (1836). För att ej nöta nya tåg, brukar man slå om kroppar, hvilka skola hissas eller dragas, en sammansplissad gammal tågände, som är taglad ”servigin”. Rothstein Byggn. 333 (1857). SohlmanSjölex. (1955).
Ssg: SERVEGIN-STROPP. [jfr eng. selvagee strop] i sht sjöt. servegin. Ramsten 25 (1866). UFlottMansk. 1945, s. 261 (i bildtext).

 

Spalt S 1999 band 25, 1967

Webbansvarig