Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SEXTUNG säk3stuŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. siäxtunger; bildat till SEX, räkn., efter mönster av FEMTING, ÅTTING, l. ombildning av SJÄTTING med anslutning till SEX, räkn.]
(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om var o. en av de sex administrativa områden varav en socken bestod, sjätting. Jorderefningen (som icke Sextungarna eller fierdingarne emillan, uthan öfwer heela Sochnen gåår). HSH 35: 244 (1670). Grunddbo 165 (1938).

 

Spalt S 2063 band 25, 1967

Webbansvarig