SHELTERDÄCK ʃäl3ter~däk2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[av eng. shelter-deck, av shelter, skydd(ad plats), av ovisst urspr., o. deck (se DÄCK, sbst.1)]
sjöt. o. skeppsb. på vissa fartyg: skyddsdäck av lätt konstruktion, stundom försett med tonnageöppningar. SFS 1910, nr 47, s. 33. Shelterdäcksfartygen .. hava ett huvuddäck samt däröver ett över fartygets hela längd sig sträckande däck, shelterdäcket eller på svenska skyddsdäcket. Nilsson Skeppsb. 13 (1932).
Ssgr (sjöt. o. skeppsb.): SHELTERDÄCKS-FARTYG ~02 l. ~20. shelterdäckat fartyg. SvSjöfart 185 (1920). —
-RUM. särsk. om utrymme mellan shelterdäck o. närmast undre däck. Nilsson Skeppsb. 13 (1932). —
Avledn. (sjöt. o. skeppsb.): SHELTERDÄCKAD, p. adj. [efter eng. shelter-decked] om fartyg: försedd med shelterdäck. SFS 1910, nr 47, s. 33. —
SHELTERDÄCKARE, r. [efter eng. shelter-decker] shelterdäcksfartyg. SvSjöfart 199 (1920).
Spalt S 2086 band 25, 1967
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se