| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SI si4, adv.
i förb. med (o. nästan alltid placerat före) så, i uttr. betecknande två olika l. motsatta (ofta ett dåligt o. ett bra) fall l. alternativ som framgå av sammanhanget l. som anses icke närmare behöva specificeras: på ett (visst) sätt; på det ena sättet. Herrn frågar mig hvad jag säger om det nya lagförslaget ..? Jag säger si och jag säger så. Blanche Stockh. 55 (1847). Han kände att Paulus icke heller kunde hjälpa, då han ena gången lärde si, andra så. Strindberg HMin. 2: 164 (1905). Man kunde tänka si och man kunde tänka så. Berg BlåDrag. 211 (1936). — särsk.
a) i uttr. än l. ibland si (och) än resp. ibland så o. d. (jfr d), än l. ibland på ett sätt o. än resp. ibland på ett annat sätt; på olika sätt (vid olika tillfällen); aldrig lika. Hagberg Shaksp. 11: 136 (1851). Hur saken nu rätt gick till förtäljes / än si än så. Melin Dikt. 1: 125 (1888). Ibland är tiderna si och ibland är de så. Thorén Herre 228 (1942).
b) i uttr. både si och så, både på det ena sättet o. på det andra, både på ett sätt o. på ett annat, på (flera) olika sätt; jfr d, e. Wetterstedt ConvOrdb. 166 (1822). Härom kan man tänka både si och så. Liljecrona RiksdKul. 470 (1841).
c) i uttr. si eller så, på det ena l. det andra sättet, på ett sätt l. ett annat; äv. bildande en självständig, elliptisk sats: det må vara på det ena l. det andra sättet, det må förhålla sig hur som helst (med detta). Si eller så (dvs. han må nu ha skjutit sig eller ej)! Inte har herrskapet fällt många tårar på hans döda mull. Jolin MSmith 100 (1847). Om man bär sig åt si eller så är fullkomligt likgiltigt. Hedberg Bekänna 281 (1947).
d) (i sht skämts.) i fråga om två alternativ av vilket det ena är sämre, det andra bättre, varvid si vanl. står ss. beteckning för det sämre alternativet; särsk. i uttr. ngn l. ngt är än si (och) än så, mest si, ngn l. ngt är än dålig(t), än bra, mest dålig(t). Hon tog publiken (på teatern) med storm. .. De öfriga (skådespelarna) voro dels si, dels så, dels både si och så. MorgP(Gbg) 1898, nr 43, s. 2. Resultatet blev än si än så, mest si. SvD(A) 1920, nr 91 A, s. 9.
e) i sådana uttr. som ngn l. ngt är (både) si och så l. det är (både) si och så med ngn l. ngt, ngn l. ngt har icke bara goda sidor l. fördelar o. d., ngn l. ngt är icke helt tillfredsställande l. bra (i visst avseende), det är klent beställt med ngn l. ngt; ngt går si och så l. det går si och så med ngt, ngt går icke helt bra, det går icke helt tillfredsställande l. går tämligen dåligt med ngt. Wetterbergh Sign. 207 (1843). Själf är jag nu frisk — det har varit litet si och så med magen under allt detta resande och calasande! ALGeijer (1846) i Solnedg. 3: 395. Det började gå si och så med försäljningen. Svea 1925, s. 88. Å, du, din gamle gubbstut, nog har det varit si och så med dig. Agrell SlavMyt. 82 (1929). Förhållandet .. mellan nykomlingarna och byarnas befolkning var både si och så. SkogsarbMinn. 59 (1950).
Spalt S 2096 band 25, 1967