Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SICILIANSK sis1ilia4nsk l. si1s-, l. 01—, förr äv. SICILIANISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-anisk 1635—1682. -ansk 1768 osv.)
Etymologi
[jfr t. sizilianisch, eng. sicilian, fr. sicilien, it. siciliano; till (SICILIAN o.) SICILIEN. — Jfr SICILIANA, SICILIANO, SICILIENNE]
som tillhör l. härstammar ifrån l. på annat sätt har samband med Sicilien l. sicilianerna. Schroderus Os. 2: 734 (1635; om kvinnor). Maffian är ett hemligt sicilianskt förbund. Upsala(A) 1928, nr 8, s. 6. — särsk.
a) [efter it. vespro siciliano; enligt sägnen skall resningen ha börjat, sedan en sicilianska på väg till aftonsången skymfats av en fransman] hist. i uttr. (den) sicilianska aftonsången l. vespern, om det uppror som utbröt i Palermo i mars 1282 o. ledde till fransmännens fördrivande från Sicilien; jfr SICILIAN 1 slutet, SICILISK slutet. Björkegren 2537 (1786). 2SvUppslB (1953).
b) (numera mindre br.) handel. i uttr. siciliansk nöt, pistaschmandel (bl. a. odlad på Sicilien), pistaschnöt. Jönsson Gagnv. 139 (1910). SvUppslB 21: 699 (1934).
Avledn.: SICILIANSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) siciliansk kvinna. Holmberg 2: 773 (1795).
2) om den italienska dialekt som talas på Sicilien. SvSaml. 4: 124 (1765).

 

Spalt S 2109 band 25, 1967

Webbansvarig