Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIGNIFIKANS siŋ1nifikan4s l. -aŋ4s, äv. sin1ji-, l. 01—, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ica-)
Etymologi
[jfr t. signifikanz, eng. significance; av lat. significantia, till significans (gen. -antis), betecknande (se SIGNIFIKANT)]
1) mening(sfullhet), (djup) innebörd. Österling Männ. 28 (1910). Man .. enades .. kring ett festprogram .., bräddat av historisk significans. Hellström Malmros 266 (1931). I det sökande efter bevis för eller mot Darwin som i så hög grad präglade det senare 1800-talets biologiska forskning fick de anatomiska fakta en ny signifikans. LD 1958, nr 266, s. 5.
2) statist. motsv. SIGNIFIKANT 2, om förhållandet att l. sannolikheten för att värde l. skillnad o. d. är signifikant; äv. i uttr. statistisk signifikans. TSvLärov. 1944, s. 108. Om sannolikheten för slumpens inverkan blir mindre, ökar signifikansen. TT 1952, s. 27. Även när dessa skillnader (vid vissa testningar inom de olika fakulteterna) icke uppnår statistisk signifikans, visar de tydligen i flera fall ett enhetligt mönster. PedT 1958, s. 199.
Ssgr (till 2; statist.): SIGNIFIKANS-PROV. jfr -prövning. TT 1952, s. 26. —
-PRÖVNING. beräkning av signifikansen med statistiska metoder. SvVäxtförädl. 2: 567 (1951).

 

Spalt S 2290 band 25, 1967

Webbansvarig