Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SILO si4lω, äv. -lo, r. l. m. (KrigVAH 1840, s. 71, osv.), äv. (föga br.) n. (Förbundet 1913, nr 8, s. 6, Pokorny Aktier 132 (1957)); best. -on, ss. n. -ot, äv. -oet (Förbundet 1913, nr 8, s. 6); pl. -or (MeddJordbrTeknF 36: 6 (1933) osv.) l. -os (KrigVAH 1840, s. 71, osv.), äv. (numera mindre br.) -oer (JournManuf. 1: 74 (1825), SvD(A) 1947, nr 291, s. 1) l. = (Förbundet 1913, nr 8, s. 6, DN(A) 1942, nr 283, s. 4), ss. n. äv. -n (MeddJordbrTeknF 31: 60 (1932), Pokorny Aktier 132 (1957)).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. silo; av span. silo, av lat. sirus, av gr. σιρός, σειρός]
urspr.: (mer l. mindre primitivt) underjordiskt rum (t. ex. grop) för förvaring av jordbruksprodukter o. d.; numera nästan bl. dels om hög (vanl. cylindrisk) behållare (utförd ss. ett torn, vanl. av betong) för förvaring av spannmål l. annat gods av liknande konsistens (t. ex. cement, slig, pappersmassa), dels om behållare för pressfoder, utförd i form av ett (cylindriskt) torn l. ett (brädklätt) utrymme (delvis) under jord. Silo, eller sädesmagasin under jord. JournManuf. 1: 73 (1825). För .. (luftens utestängande) sammanpackas grönfodret, nyss afmejadt, uti behållare eller s. k. ”silos” samt belastas derpå med en tyngd af vidpass 500 kg. på qvadratmetern. LAHT 1885, s. 166. Kalken lastas i vagnar, som sedan med ånglok dragas till fabriken. Där krossas den och blandas med råslammet, som förvaras i stora silos. SvGeogrÅb. 1937, s. 18. Silo för konservering av foder. SFS 1943, s. 1870. (Lagerbyggnaden för spannmål vid en valskvarn) utgöres (vanligen) av silor. Dessa bestå av en samling ända till 30 meter höga cylindriska eller kvadratiska celler, uti vilka spannmålen förvaras. SvIndustri 533 (1948). — jfr MALT-, SPANNMÅLS-, SÄDES-, TORK-, TORN-, UNDER-, ÖVER-SILO.
Ssgr: A: SILO-ANLÄGGNING~020. (silo- 1928 osv. silos- 1927—1947) särsk. konkret. MeddJordbrTeknF 1: 8 (1927). —
-BEHÅLLARE. (silo- 1907 osv. silos- 1930) silo. VFl. 1907, s. 112. —
-BYGGNAD. (silo- 1903 osv. silos- 1935—1945) byggnad bestående av ett l. flera silotorn. LAHT 1903, s. 368. —
-CELL. (i fackspr.) om rum bildat av torn i en silobyggnad. PT 1909, nr 242 B, s. 2. —
-FODER. lant. foder (se foder, sbst.1 1) i l. från silo. LAHT 1924, s. 137. —
-KONSTRUKTION. (i sht i fackspr.) särsk. konkret(are). MeddJordbrTeknF 31: 60 (1932). —
-MAGASIN. (silo- 1893 osv. silos- 1897—1935) magasin bestående av ett l. flera silotorn. TT 1893, Allm. nr 48, s. 5. SvIndustri 406 (1935). —
-STACK. (i sht förr) lant. pressfoderstack inrymd i en (om en silo påminnande) enkelt utformad behållare bestående av i marken nedslagna störar l. bräder l. dyl. Östergren (cit. fr. 1927). —
-STORLEK~02 l. ~20. MeddJordbrTeknF 36: 22 (1933). —
-SVANS. lant. räfsliknande redskap monterat bakpå traktor o. använt för uttagning av pressfoder ur silo. SDS 1954, nr 5, s. 7. —
-TORN. (silo- 1902 osv. silos- 1921—1952) torn utgörande en silo. LAHT 1902, s. 397. —
-TRYCK. tryck mot silos väggar från det inneslutna godset. SvD(A) 1919, nr 69, s. 9. —
-TÖMMARE. i sht lant. mekanisk apparat varmed pressfoder uttages ur silo. MaskinteknJordSk. 1950, s. 179.
B (mindre br.): SILOS-ANLÄGGNING, -BEHÅLLARE, -BYGGNAD, -MAGASIN, -TORN, se A.

 

Spalt S 2395 band 25, 1967

Webbansvarig