Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SINCERITET, r. l. f.
Ordformer
(sin- 1622—1904. syn- 1630)
Etymologi
[jfr t. sincerität, eng. sincerity, fr. sincérité; av lat. sinceritas (gen. -tātis), till sincerus (se SINCER)]
(†) uppriktighet, ärlighet; rättsinnighet. (Polens värvning av 4000 tyska soldater ger) väl ursaak .. till dubitation om the Polers sinceritet. OxBr. 10: 58 (1622). Dryselius Monarchsp. 336 (1691). Ekbohrn (1904).

 

Spalt S 2539 band 25, 1967

Webbansvarig