Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SINGELTON siŋ4elton, r. l. m.; best. (tillf.) -en.
Ordformer
(singel- 1947 osv. single- 1847—1904)
Etymologi
[liksom d., t. o. fr. singleton av eng. singleton, till single, adj. (se SINGEL, adj.)]
kortsp. kort som är l. sitter singel (se SINGEL, adj. 1 a), singel (se SINGEL, sbst.2 1), singelkort. Lindskog Spelb. 84 (1847; i vist). Werner o. Sandgren Kortox. 78 (1949; i vira).
Ssg (kortsp.): SINGELTON-UTSPEL~02 l. ~20. utspel med singelton. Lundgren Koppel AuktBr. 102 (1923).

 

Spalt S 2546 band 25, 1967

Webbansvarig