| Publicerad 1968 | Lämna synpunkter |
SINKABIRUM siŋ1kabi3rum2, äv. 1040, förr äv. SINKABIRIUM, n.; i best. anv. utan slutart.
(vard.)
1) kurra (se KURRA, sbst.2 2), finka; i sht i best. anv. Är fänriken rent .. befängd och galen som löper .. från exercis och allting(?) .. Gå genast i sinkabirum, herre. Braun Calle 134 (1843). Allmänheten vandrar flock efter flock ned till sinkabirums trappa (för att se på en hembränningsapparat som forslats dit). UNT 1920, nr 7459, s. 6. DN(A) 1955, nr 147, s. 2.
2) (straff bestående i) vistelse i sinkabirum (i bet. 1), arrest. (Den uppstudsige soldaten) skulle fått sitta i åtta dagars sinkabirum, utan annan dryck än vatten. Figaro 1892, nr 4, s. 4; jfr 1. Några månaders sinkabirum. Essén Doll. 89 (1917). Mezzrow o. Wolfe Dans 46 (1953).
Spalt S 2564 band 25, 1968