| Publicerad 1970 | Lämna synpunkter |
SKARA- ska3ra~.
ss. förled i ssgr som beteckna ngn l. ngt som härstammar från l. hör hemma i Skara l. ngt som har avseende på l. är utmärkande för Skara.
Avledn.: skaraboit1004, m.||ig. [jfr kalmarit, moskovit] (numera bl. tillf., skämts.) skarabo. WoJ (1891). —
-DJÄKNE. manlig gymnasist vid skola i Skara; numera oftast om förutvarande sådan gymnasist. Sundblad GBruk 31 (1881). Skaradjäknen 1969, nr 1, s. 5. —
-FÄRSK. (†) ironiskt, om fisk l. kött o. d., för att ange varan ss. icke särdeles färsk (på grund av tidskrävande transport av fisken till Skara resp. sällan förekommande slakt där). Ullenius Ro § 384 (1730).
B (†): SKARE-BOLLE. (-buller, pl.) stor kanna l. stort stop. Gyllenius Diar. 28 (c. 1660; angivet ss. använt i Västergötl.).
Spalt S 3543 band 26, 1970