Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKEVELBENT l. SKEVELBENAD, p. adj.
Ordformer
(-benat (-beenat) 1640—1641. -bent 1700)
Etymologi
[förleden till sv. dial. skevla, gå som en ko, slå benen i kors om varandra, gå snett på skor; liksom nor. dial. skeivla, gå med skeva l. klumpiga l. slängande fotrörelser, d. dial. skjævle, gå snett o. dåligt, till SKEV, adj.; jfr d. dial. skjævlben, en som går snett]
(†) skevbent. (Lat.) Valgus .. (sv.) Skefwelbeenat, ther Knään luuta tilhopa, och Fötterna vtföre. Linc. Llll 1 a (1640). Hamb. (1700).

 

Spalt S 3853 band 26, 1970

Webbansvarig