| Publicerad 1972 | Lämna synpunkter |
SKOLASTISK skωlas4tisk, äv. skol-, adj.; adv. -T.
1) (numera bl. tillf.) som tillhör l. avser skolan (se SKOLA, sbst.2 2, särsk. 2 a), skol(lärar)-, skolmässig l. dyl.; äv. allmännare: lärd l. vetenskaplig l. dyl.; stundom med mer l. mindre nedsättande bibet. (jfr SKOLA, sbst.2 2 e), med tanke på skolundervisningen l. vetenskapen ss. abstrakt l. formalistisk l. världsfrämmande l. fylld av spetsfundigheter o. lärt gräl l. dyl. (o. i denna anv. svårt att skilja från 2). Vår Scholastiska Societet. HFinSkolvH 1: 353 (1737). Weste FörslSAOB (c. 1815; äv. med nedsättande bibet.). Copernici system i astronomien öppnade utsigter både öfver jorden och verlden, som gingo långt bortom den traditionella lärdomens skolastiska horisont. Geijer I. 1: 189 (1845); jfr 2. Var .. betackad ur det innersta af min skolastiska själ för allt hvad Herr Doctorn uträttat i Läroverksfrågan. AnderssonBrevväxl. 2: 91 (1848). Lärarne samlades .. (efter morgonbönen), snusande och pratande bort den så kallade akademiska qvarten, som stundom blef kallad scholastiska halftimman. Roos Skolg. 9 (1868). Ekbohrn (1904).
2) som tillhör l. avser l. kännetecknas av l. påminner om skolastiken (se SKOLASTIK, sbst.1 1) l. dess tid l. en skolastiker l. skolastikerna (se SKOLASTIKER 4, 5); särsk.: spetsfundigt logisk l. abstrakt l. pedantisk l. dyl. (jfr 1). Then ogudhachtige Påfweske Scholastiske Religion. Schroderus Os. III. 1: 27 (1635). LittT 1795, s. 53 (om teologer). Att söka fånga Lifvets medelpunkt med tomma tankformler, och förmena sig kunna fastbinda den i scholastiska spindelnät. Atterbom PhilH 23 (1835). Genom sin kvickhet, sin slagfärdighet och sin skolastiska skärpa (intog Sigurd Ribbing) jämte Boström .. den ledande ställningen vid universitetet. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 3: 19 (1918). En subtil skolastisk detalj i nattvardsläran. KyrkohÅ 1937, s. 107. Den skolastiska filosofin är en typisk ”skolfilosofi”. Marc-Wogau FilDiskuss. 204 (1955).
Spalt S 4580 band 26, 1972