Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKOLERA, v.
Etymologi
[sv. dial. (Uppl.) skolera upp, näpsa, ge en örfil; jfr d. dial. skolere, klandra, kritisera; av (en lt. motsvarighet till) ä. holl. scholieren, undervisa, läxa upp, av mnl. scholieren, utfråga?, sannol. av ffr. escoler, undervisa, till escole, skola (se SKOLA, sbst.2); delvis möjl. dock ombildning av SKOLIERA med anslutning till SKOLA, v.2 (i bet. 4)]
(†) (strängt l. pedantiskt l. skolmästaraktigt) klandra l. kritisera (ngt); äv.: läxa upp (ngn); jfr SKOLA UPP 1, SKOLIERA 2. (En bonde som utger sig för en profet anklagar sin pastor o. yttrar bl. a.:) Han pläghar Scholera mina predijkningar. VästeråsDP 19/2 1621. En partt .. sielffkloka, som alle manss juditier och sacker vete att skolera. OxBr. 5: 319 (1625). Näpsa eller scholera en. Lind 1: 472 (1749).

 

Spalt S 4581 band 26, 1972

Webbansvarig