Publicerad 1972 Lämna synpunkter SKONTO skon4tω l. -to, n.; best. -t; pl. -n. Ordformer (äv. sc-) Etymologi [jfr t. skonto; av it. sconto, avledn. av scontare, avbetala m. m., bildat (med s-prefix) till conto (se KONTO)] handel. diskont (se d. o. 1); (kassa)rabatt. Dalin 571 (1871). SvAffärslex. (1948). Spalt S 4617 band 26, 1972 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se