Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKORRA, sbst.1, l. SKURRA, sbst.1, r. l. f.
Ordformer
(skorr- (skå-) c. 1755—1807. skurr- c. 1755)
Etymologi
[till SKORRA, v.1]
(†) skramla, skallra l. dyl. Schultze Ordb. 4215 (c. 1755). Möller (1807).

 

Spalt S 4637 band 26, 1972

Webbansvarig