Publicerad 1972 | Lämna synpunkter |
SKORZONERA skor1tsωne4ra l. -on-, äv. skor1s-, l. 1032 (skorsone´ra Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or (Östergren (1939) osv.) ((†) -er Weste (1807), Dens. FörslSAOB (c. 1815)); förr äv. SKORZONER, r. l. f.; best. -n.
bot. o. trädg. växt av släktet Scorzonera Lin.; utom i ssgr numera nästan bl. dels om den ss. köksväxt odlade arten Scorzonera hispanica Lin., med en ätlig rot med ett mörkt ytterskal (äv. benämnd spansk skorzonera), svartrot, dels ss. namn på släktet; jfr HAVRE-, SOCKER-ROT. Rålamb 14: 7 (1690). Scortzonera är en myckit herrlig Rot, som brukas i Peste-tider. Ahlich 93 (1722). ÖoL (1852; om S. humilis Lin.). Lilja SkånFl. 571 (1870; om släktet Scorzonera Lin.). Spansk Skorzonera. Därs. 572. Varulex. Livsm. 75 (1942). — jfr ROT-, TRÄDGÅRDS-, ÄNGS-SKORZONERA m. fl. — särsk. (†) i uttr. svensk l. låg l. vild skorzonera, om den i Sv. vildväxande arten Scorzonera humilis Lin., kornfibla; jfr RINGORMS-ROT 1, SVIN-ROT. Låg Skorsonér. SvBot. nr 212 (1805). Den swenska Skorsonern. Nordquist Dietrich Anv. 103 (1806). Wild Skorzonera. Lilja SkånFl. 572 (1870).
-ROT. (skorzoner- 1694—1916. skorzonera- 1828 osv.)
1) om den ätliga roten av växten Scorzonera hispanica Lin.; äv. (i sg. o. pl.) om växten. KStobæus (1732) hos Fürst Stobæus 56. HbTrädg. 2: 106 (1872; i pl., om växten). Simmons Jönsson 108 (1935; i sg., om växten).
2) (†) i uttr. svensk skorzonerarot, om växten Scorzonera humilis Lin., kornfibla. Bromelius Chl. 104 (1694). —
-ÖRT. (skorzoner- 1792. skorzonera- 1899) (numera knappast br.) skorzonera. Liljeblad Fl. 269 (1792). 2UB 4: 217 (1899).
Spalt S 4654 band 26, 1972