Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKOV skå4v l. skω4v, sbst.1, förr äv. SKUV, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(schof (-ff) 1585—1670. skof (-ff) 1543—1771. skooff 1543. skov 1950 osv. skuff 1548—1586. skåf (-ff) 1610—1752)
Etymologi
[av mlt. schōf, kärve, bunt, knippe, skov, av fsax. scōf, kärve, motsv. fvn. skauf, rävsvans, mnl. schōf (holl. schoof), kärve, bunt, knippe, skov, fht. scoub, scoup (mht. schoup, t. schaub), kärve, bunt, knippe, feng. sceaf (eng. sheaf), kärve, bunt, knippe, skov; möjl. rotbesläktat med ry. čup, hårtofs, serb. čȕpa, hårtofs. — Jfr SKOFT, sbst.2]
(numera bl. i skildring av ä. förh.) ss. beteckning för ett antal (efter glasens storlek varierande, vanl. tolv) fönsterglas, motsvarande en femtedels centen; äv. om motsvarande antal metallbleck. UpplHandl. 1543, 1: 112 b. Bleck — skoffuedt 4 1/2 m(ar)k. Meyerson VapArboga 225 (i handl. fr. 1570). 2 Skof grönt glas. BoupptVäxjö 1771. Jansson (1950). — Anm. Enstaka användes i nedanstående språkprov formen skoffel. Glaass .. 16 sintenär (dvs. centener) och 1 skoffell. BtÅboH I. 1: 37 (1556).
Ssgr: SKOV-GLAS. (förr) koll.: i skov försålt fönsterglas; äv. i individuell anv., om glasruta av sådant fönsterglas. TullbSthm 16/8 1580. Runde fönsterglas 100 st(ycker) Skoffglas 79 skoff. GripshR 1597, s. 59. 5 st. Skof-Glas. Stiernman Com. 4: 750 (1687). —
-TAL. (†) i uttr. med skovtal, i l. efter skov, skov för skov, med ett antal av ett l. flera skov i taget. Till th(et) siette så schal .. ingen wara efterlatidt mångle glasz m(ed) skoftaal vtan hele kister och halfwe kister. 2SthmTb. 7: 154 (1585).

 

Spalt S 4716 band 26, 1972

Webbansvarig