Publicerad 1973 Lämna synpunkter SKRATSA, r. l. f.; anträffat bl. i pl. skratsor. Ordformer (-tz-) Etymologi [sannol. gm anslutning till SKRAPA, sbst., uppkommen biform till KRATS, sbst.1] (†) krats (se KRATS, sbst.1). GenMRulla 1687, s. 816 (1688). Spalt S 4769 band 26, 1973 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
