Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKREJ skräj4, m. l. r.; best. -en.
Ordformer
(äv. -ei, förr äv. -ey)
Etymologi
[jfr d. skrej, fvn. skreið, skridning, framskridande flock, torsk, nor. skrei, nor. dial. skreid; till SKRIDA]
1) (nästan bl. i fråga om bohuslänska o. norska förh.) lekfärdig torsk (stortorsk) som fångas om våren, då den uppträder i stora stim; företrädesvis koll.; jfr KABELJO 1. Ekström AfhFiska 34 (1845). SvGeogrÅb. 1950, s. 143.
2) (†) om fisken Caranx trachurus Nilss., taggmakrill. Malm Fauna 421 (1877; från Bohusl.).
Ssgr (till 1; nästan bl. i fråga om bohuslänska o. norska förh.): SKREJ-BACKA. jfr backa, sbst.1 Hasslöf SvVästkustf. 35 (1949). —
-FISK. Palmblad Norige 99 (1846). —
-FISKE. [jfr nor. skreifiske] Skrejfisket vid Lofoten. Tholander Ordl. (1872). —
-FÅNGST. abstr. o. konkret. Stuxberg Fisk. 368 (1895). SvGeogrÅb. 1950, s. 145 (i pl.).

 

Spalt S 4787 band 26, 1973

Webbansvarig