Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKUMLA skum3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hänga med huvudet l. ha blicken nedslagen. De andra karlarna stod där (dvs. i stallet vid ryktningen på morgonen) och skumlade och drog sin strörand med ryktskraporna och såg under lugg på honom. Martinson OsynlÄlsk. 143 (1943).
Spalt S 5339 band 27, 1974