Publicerad 1974 Lämna synpunkter SKVABBLA, v. Ordformer (squ-, sqv-) Etymologi [jfr sv. dial. skvabbla, spilla ut, slaska; sannol. till SKVABBA; jfr äv. dels KVABBLA, dels t. schwabbeln, schwappeln, skvalpa m. m. — Jfr SKVABBLIG] (†) = KVABBLA. Weste (1807). Tholander Ordl. (1872). Spalt S 5391 band 27, 1974 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se