| Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKYLTA ʃyl3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
I. tr.; äv. med motsv. prep.-uttr. l. abs. (jfr II).
1) förse (ngt) med skylt (se SKYLT, sbst. I 3) l. skyltar, särsk. med skylt(ar) på vilken (vilka) det står skrivet (så l. så); äv. i uttr. skylta ngt med (så l. så beskaffad) skylt, förse ngt med (så l. så beskaffad) skylt; äv. abs.: anbringa l. sätta upp (reklam)skylt l. (reklam)skyltar (särsk. ss. vbalsbst. -ning). (Lundin o.) Strindberg GSthm 349 (1881). Ett bestämdt område för affischer, skyltar och annonser bör af arkitekten anordnas till hvarje ny byggnad, å hvilken skyltning kan ifrågakomma. TT 1898, Byggn. s. 98. (Omnibuslinjen) Lund—Genarp—Skurup fr(ån) Lund 8.50 Staffanstorp .. 9.07 Skyltad ”Svedala”. SvKomm. 1939, nr 5, s. 237. (Starköl bör få serveras i) byffévagn, såväl byffévagn i egentlig mening som restaurangvagn skyltad ”byffé”. SvD(A) 1955, nr 274, s. 4. För att det ska bli lättare att hitta rätt tåg kommer tågen att skyltas .. med sidoskyltar med både linjenumret och båda ändstationerna. SvD(A) 1957, nr 320, s. 16. — särsk. bokb. motsv. SKYLT, sbst. I 3 b β. GrafUppslB 733 (1951).
a) i uttr. skylta med ngt, använda ngt ss. skylt (utanför affär o. d.). Vi skyltar (hemma i vår bod) med en sockertopp. Agrell Sthm 151 (1892).
α) i uttr. skylta med ngt, (i affärsfönster o. d., i regel mer l. mindre dekorativt l. raffinerat) visa upp l. lägga l. ställa fram ngt (ss. ett slags skylt) för att ge upplysning om l. prov på vad som salubjudes l. väcka köplust; äv. med subj. betecknande affärsfönster o. d. Sundén (1891). Silvanders herrekiperingsaffär i operahuset, hvilken skyltade med en rik mångfald af halsdukar. SD(L) 1895, nr 348, s. 9. Butikernas fönster skylta med alla tänkbara varor, automobiler, kläder, pälsverk, böcker, smycken, parfymer, tobaksvaror, blommor. BygdFolk 1: 98 (1927).
β) med obj. betecknande vara: skylta med (ngt; se α). En rätt billig och enkel vara kan skyltas så, att den verkar långt finare och dyrbarare, än den är. AffärsmÅb. 1: 141 (1920). Vi ha fått in en sändning Wienerjumpers i utsökta mönster och färger. De skyltas nu i båda våra affärshus. SDS 1930, nr 100, s. 10.
γ) utan obj. l. motsv. prep.-uttr.: (i affärsfönster o. d., i regel på ett mer l. mindre dekorativt l. raffinerat sätt) visa upp l. sätta l. ställa fram varor l. vara för att ge upplysning om l. prov på vad som salubjudes l. väcka köplust; äv. med obj. betecknande affär l. affärsfönster o. d.: skylta (se ovan) i, arrangera skyltning (se δ) i. Sundén (1891). Det är nästan lika viktigt att skylta i butiken som i skyltfönstren. HandHantv. Hand. 3: 75 (1934). En liten skrift ”Hur skylta” och en liten utställning ”Skylta bättre” skulle giva keramikfabrikerna ett gott stöd. Form 1936, s. 163. En tävling (har) arrangerats mellan elever i tolv högre skolor i Göteborg. Uppgiften har varit att skylta ett bokhandelsfönster med ungdomsböcker efter egen idé. GbgP 1956, nr 108, s. 13. — särsk. (mera tillf.) refl., i uttr. skylta sig själv, oeg., ss. beteckning för att affär utan specialarrangemang gör tillräcklig reklam för sina varor. Den väl inredda butiken skyltar sig själv (när man ser den genom fönstret). SvSlöjdFÅb. 1929, s. 29.
δ) ss. vbalsbst. -ning, handlingen att skylta (med ngt); äv. konkret(are), om resultatet. SDS 1898, nr 250, s. 3. (Den vandrande krämarens låda) är fästad med hängslen, som gå rundt halsen och erbjuder en rikhaltig skyltning af dukar, borstar, kammar .. o. dyl. Aminoff StPtbg 158 (1909). Du förstår, till en början blir .. (affärsinnehavarna) förnärmade, därför att jag dristar mig till att kritisera deras skyltningar. Netterström Ravn TrixRekl. 161 (1938). Amstutz und Herdeg, tidskriften Graphis förläggare, har utgivit en bok om skyltning ”Schaufensterkunst” med trespråkig text. Form 1953, Omsl. s. 32. BonnierLM 1954, s. 615. — jfr FÖNSTER-, JUL-, MONTER-, REKLAM-, VARU-SKYLTNING m. fl.
α) i uttr. skylta med ngt, nedsättande: på ett iögonfallande sätt l. ständigt o. jämt visa l. visa upp ngt; torgföra ngt; i sht förr äv. (utan nedsättande innebörd): ståta med ngt. De stora virtuoser, som på sina konsertprogrammer skylta .. med Bach och Hændel. Norman MusUpps. 172 (1884). För henne var .. lidandet och sorgen något som hon blygdes att skylta med. Heidenstam End. 215 (1889). (Sv.) skylta med sin lärdom, sitt vetande (t.) seine Weisheit auskramen. Auerbach (1913). Du går där och skyltar med ett nykterhetsmärke, och ändå har alla sett hur, milt sagt, överförfriskad du var i går kväll. Thulin Heinesen Gryn. 92 (1935). Arbetarrörelsen putsade upp ordet Solidaritet och tog det med på skölden på nytt. Men hur länge ska man skylta med ordet ifråga, när man vet att ”det är skillnad på jobb”? SDS 1970, nr 110, s. 2.
β) (mindre br.) med obj.: skylta med (ngt; se α). Till och med de enkla bordläggningssammanträdena (i riksdagen) kl. 3 på middagen ha sin publik, hvilken tålmodigt sitter och skyltar ett politiskt intresse. Carlsson HelaSthm 460 (1912).
II. intr.
1) (numera mindre br.) tjäna som skylt (se SKYLT, sbst. I 3) l. vara skylt (särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.). Han fäste uppmärksamheten på allt; han såg segelsömmarns skyltande flagga stiga ner ur mörkret, då fackelskenet lyfte sig upp till henne. (Lundin o.) Strindberg GSthm 26 (1880).
2) i utvidgad l. oeg. l. bildl. anv. av 1.
a) (numera mindre br.) om vara o. d.: ligga l. stå l. vara till beskådande (i affärsfönster o. d.), skyltas med (se I 2 b α); jfr SKYLT, sbst. I 3 d. En liten vanlig hästskomagnet, en sådan der rödmålad småsak, som brukar skylta bland annat kram i fönstren på jernvaruhandelsbutiker, ser knapt ut som skulle han gömma inom sig en af naturens största hemligheter. Kruhs UndrV 583 (1884). Hans kläder voro så urblekt svartgröna som om de länge hängt och skyltat utanför något klädstånd. Wrangel Sthm 5: 24 (1916). Östergren (1940).
b) om sak (av annat slag än vara o. d.) l. person: falla i ögonen; (riktigt) visa upp sig; erbjuda en iögonfallande (o. anskrämlig) anblick; äv. mer l. mindre oeg., särsk.: figurera l. schavottera (i tidning o. d.), äv.: utåt framträda l. uppträda (som ngt). NF 4: 1027 (1881). Alla tombuteljerna, inte kunde de stå der och skylta, inte. .. Under sängen (med dem) ja. Benedictsson Ber. 36 (1885). I våra tider, då ordet frihet skyltar på hvarje fana. Verd. 1892, s. 86. Än en gång drogs .. (Laurentius Andreæ) fram ur sin enslighet, men då för att på ålderdomen skylta på de anklagades bänk. Hagström Herdam. 1: 227 (1897). Om det är ledsamt att se sig förevigad i en tråkig jättestaty, så kan gamle Lesseps i sin himmel glädja sig åt att han icke också kom att skylta någonstans vid Panama (såsom han gör vid Suezkanalen). Nyblom Österut 8 (1908). Under förhanden varande omständigheter (dvs. med tanke på att hotande krig o. nöd manade till sparsamhet o. allvar) ansåg ingen av vännerna det passande att skylta i kaféet, varför de smögo sig upp på gröna salongen. Blomberg Överg. 162 (1915). En vacker morgon ser jag den aktade ämbetsmannen stå och skylta i tidningen såsom anklagad för sedlighetsbrott. Carlsson 4711 29 (1921). Med sin gascognarläggning skröt och skyltade .. (skådespelaren G. Dahlqvist) gärna som en tusan till karl. Bergman i 3SAH LV. 1: 61 (1944). Det förvånar mig att .. (backstugan) över huvud finns kvar, att den fått stå och skylta efter vägen så länge som den gjort. Wassing Dödgr. 125 (1958). — särsk. utan nedsättande innebörd: (ha till uppgift att) dra till sig uppmärksamheten (på grund av påfallande (detalj i) utseende); äv. i p. pr. i adjektivisk anv.: iögonfallande; särsk. (o. numera nästan bl., bot. o. zool.) om (detalj o. d. hos) växt l. djur. Utseendet (hos tuschlaven) skulle icke skylta förgäfves, om det dolda söktes, som ofta förtror nyttan åt forskaren. Denna laf vexer .. af besynnerlig skapnad, icke utan afsigt att väcka uppmärksamhet. Westring SvLafv. 2: 161 (1805). Om det så bara är de mörka honfåglarna (av domherrarna), så skylta de med bakkroppens bländande vita mot blåsvart över vingarna och stjärten. Rosenius SvFågl. 2: 89 (1921). (Kronbladens) uppgift är .. att ”skylta”, att sticka av mot det gröna bladverket. VäxtLiv 1: 288 (1932).
c) (mindre br.) (lika) tydligt (som en skylt) visa att ngt är (ngt); äv.: tjäna som skylt (för ngt; se SKYLT, sbst. I 4 d). Utom ryskan lärdes intet modernt språk, allraminst modersmålen, för hvilka de svenska kriorna fingo skylta. Lagus Pojk. 188 (1904). Ett trevåningshus, vars breda inkörsport och långa rader tillslutna lämmar skyltade magasin. Ossiannilsson Hav. 6 (1910).
(II 2 b slutet) -APPARAT. bot. om (egenskap hos) del av växt (särsk. blomkrona) som tjänar till att locka till sig insekter l. fåglar för blommans befruktning. Lindman NordFl. 3: 184 (1903). —
-BILD, sbst.2 (sbst.1 se sp. 5558) bild som man skyltar l. annonserar ngt med; reklambild. (Folkskolans vänner uttala som önskemål) .. att äfven biografernas skyltbilder måtte komma under censur. SvD(A) 1918, nr 6, s. 5. Skyltbild .. (dvs.) reklambild el. dyl. IllSvOrdb. (1955). —
-BORD. bord (i skyltfönster) på vilket varor placeras för skyltning; utställningsbord; jfr -monter. ”Rulljalusier” af järn, förvarade i en låda öfver (butiks-)fönstret eller under skyltbordet. 2UB 1: 448 (1898). Skyltbord (dvs.) utställningsbord; ibl.: monter. IllSvOrdb. (1955).
-DOCKA.
1) människofigur (i naturlig storlek) som uppbär kläder i skyltfönster o. d.; jfr docka, sbst.1 2 c, mannekäng. Björkman (1889).
2) bildl., om person.
b) (ung) kvinna l. flicka som ser ut som en skyltdocka (i bet. 1), söt l. bildskön men stel o. livlös (ung) kvinna l. flicka. Siwertz Nov. 89 (1918).
c) skylt (se skylt, sbst. I 4 d). Den unge konungen är endast en skyltdocka. Gripenberg Powell SällsHemv. 64 (1930). —
-FIGUR, sbst.2 (sbst.1 se sp. 5559). figur (se d. o. 5) för skyltning; jfr -docka 1, -byst. VaruförtTulltaxa 1: 119 (1912). —
(II 2 b slutet) -FLIK. bot. jfr -apparat. Brämets uppstående skyltflik (hos Aristolochia clematitis Lin.). Lindman NordFl. 3: 276 (1904). —
-FÖNSTER. fönster där varor o. d. läggas ut l. fram till skyltning; numera i sht om stort o. odelat, på kvällen belyst fönster med tjockt glas. Idun 1888, Modev. s. 42. särsk. bildl. (jfr skylta I 2 c). Här skall inte (varu-)mässans merkantila funktion och tillväxt diskuteras. Men dess förskjutning till skyltfönster för publiken och den genomsnittliga smak- och kvalitetsnivån på konsumtionsvarorna måste kommenteras. Form 1953, s. 155. (Postorder-)Katalogerna var hennes skyltfönster, hennes utsikt mot världen och hennes drömspegel. Lundkvist Vindingev. 91 (1956). Vi försöker göra Nedre Norrmalm till vad det också bör vara, ett Sveriges skyltfönster, ett det moderna svenska välfärdssamhällets representativa stadsdel och kärnan i huvudstadens liv. SvD(A) 1963, nr 315, s. 12.
-plakat. Skyltfönsterplakatet har under de senaste åren fått vika tillbaka något för de klippta och på blickfångaren placerade texterna. HandHantv. Hand. 3: 104 (1934).
-HYLLA. De lättöverskådliga skylthyllorna, där kunderna snabbt kan få syn på just det, som de vill ha. LD 1958, nr 296, s. 5. SvD(A) 1960, nr 338, s. 16. —
-LÅDA. glaslåda l. monter för skyltning, särsk. för utställning av fotografier; jfr -monter. Jungberg (1873). Hedberg Blomb. 132 (1953; för fotografier). —
(II 2 b slutet) -MEDEL. bot. jfr -apparat. Lindman NordFl. 3: 184 (1903; i fråga om färg o. form hos frön). —
(II 2 b slutet) -ORGAN. bot. organ som skyltar l. utgör l. ingår i skyltapparat. Lindman NordFl. 3: 166 (1903; om foderblad hos jungfrulin). —
-PLATS, sbst.2 (sbst.1 se sp. 5559). (numera bl. mera tillf.) plats med skyltvaror, plats för skyltning. Bottenvåningen (i ett nyuppfört hus med passage i gatuplanet) inrymmer .. ett antal butiker med .. ingångar från passagen, montrer och skyltplatser samt kafé. TT 1897, Byggn. s. 53; möjl. till skylt-plats, sbst.1 —
-SKÅP. (glas)skåp för skyltning; jfr -låda, -monter. Ett Bodinnanrede, bestående af Disk, Hyllor, Skyltskåp, m. m. DA 1824, nr 230, s. 3. I skyltskåpet till en källarbod järnkors, krigsförtjänstmedaljer och andra vackra pengar med kejserliga och kungliga porträtt till salu som annat ”altes Eisen”. Johanson SpeglL 284 (1920, 1926). DN(A) 1963, nr 259, s. 25. —
-STÄLL. ställ för skyltning; särsk. om sådant ställ av papp l. kartong (för skyltning med guld- l. silversaker o. d.); jfr -ställning. BoupptVäxjö 1894. Skyltställ, bestående av en med sammet överklädd pappstomme. VaruhbTulltaxa 1: 576 (1931). —
-SÖNDAG. söndag (särsk. var o. en av de två söndagar) före jul då julskyltning med speciella arrangemang äger rum. AB(L) 1895, nr 294, s. 5. —
-TEKNIK. vid skyltning använd l. lämplig teknik (för uppnående av avsedd verkan), skyltningsteknik. Hammenhög PoB 138 (1931). —
-TEKNISK. adj. till -teknik. Införandet av skyltskåp i butiksfasaden var en god idé både skylttekniskt och estetiskt. SvD(A) 1931, nr 281, s. 8. —
(II 2 b slutet) -VERKAN. bot. verkan bestående i att skylta. BokNat. Liv. 92 (1951; i fråga om blomdel). —
-YTA. (i sht i fackspr.) yta (i skyltfönster o. d.) som upptages av skyltvaror l. användes för skyltning. Östergren (cit. fr. 1931).
-DISK. Enklast torde diskarna kunna indelas i expeditionsdiskar och skyltningsdiskar. HandHantv. Hand. 3: 79 (1934). —
(II 2 b slutet) -ORGAN. bot. o. zool. skyltorgan. Gallblommor .. kallas de könlösa blommor, tjänstgörande som skyltningsorgan, som förekommer hos många (korgblomstriga växter). 2NF 9: 615 (1908). —
-TÄVLING. BonnierLM 1954, s. 615.
Spalt S 5560 band 27, 1974