| Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÄRSELD ʃä3rs~el2d l. ʃæ3rs~, förr äv. SKÄRELD, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) (†) reningseld; dels om eld som användes för att rena l. befria från smitta l. sjukdom, dels om symbolisk l. tänkt eld som föreställes rena från synder o. d.; jfr 2, 3 b. (På påskdagens morgon år 1594) blef .. skiärselden borttagen, som hade öfwer natten stådt på Altaret (i Slottskyrkan i Sthm), och Papisterne uppreste Christi Beläte (som begravts på långfredagen) ifrån de döda. Werwing Hist. 1: 234 (c. 1690). Woro .. någon (från en pestsmittad ort) ganska nödig, at insläppas, borde han först hålla sin Quarantaine, med Swafwel rökas, och ligga sina wickor i Skärselden. Lindestolpe Pest. 39 (1711). Des (dvs. syndens) smitta twås ei af, om ei i tårebad. / Du måst uti det bad, som af Guds skärs-eld hettas, / Och der din brånad ut, igenom ögon, swettas. Kolmodin QvSp. 2: 153 (1750).
2) enl. romersk-katolsk lära: (mellan paradis o. helvete tänkt) ställe l. tillstånd med (smärtsam) rening gm eld (l. på annat sätt) av de själar som före döden fått Guds nåd men äro befläckade med mindre, oförsonade synder; äv. med särskild tanke på l. om den renande elden. The fatigha siälar som seyas liggia och brinna j skärsseeld för theras synder skul. OPetri 1: 371 (1528). Vthskiffta Almoso effter thens dödas Begrafningh .. (är tillåtet), allenast att menighe man .. icke hafuer then meninghen, at hans siell medh sådana gift skall lösas af Skärseeld. KOF 1: 499 (c. 1618). Alla Aflats-Kungörelser, uti hwilka äfwen tilskrifwes Själarna i Skärselden mycken werkan, få ej mera tryckas (i Österrike), på det ej sådana begrepp som strida emot Religionen, måtte widare kringspridas bland det enfaldiga folket. GT 1787, nr 3, s. 1. (Själamässorna) fingo en fastare grund, genom Gregorius den store, i den i Latinska kyrkan allmänna tron på en skärseld, i hwilken de, som aflidit i ofullkomlig bättring, skulle renas ifrån all widlådande synd. Anjou Kyrkoh. 42 (1842). Man kan säga att läran om skärselden har stor andel i uppkomsten av spöksägner. Arv 1947, s. 165. — särsk.
a) i utvidgad anv. (jfr 3), om nära motsvarighet till den romerskkatolska kyrkans skärseld i annan religion. Till detta (i eskimåernas föreställningsvärld ingående) eskimoparadis kunde man endast genom ett slags skärseld komma: själen måste under fem dagar, eller längre, krypa dit utför en skroflig klippa, som till följd deraf var slipprig af blod. Fries Grönl. 143 (1872).
b) i jämförelser; jfr 3. Jag föreställde mig .. (sjukdomstiden) som en skärs-eld, hvilken man redan på jorden måste genomgå. Beskow (1825) i 3SAH XLVI. 2: 41. Claudius Clavus säger, att Hekla ter sig som en afgrund och en skärseld. Hildebrand Därs. 12: 174 (1897). Det var som att gå in i skärselden att följa den gamle klockaren till kammaren där barnen förhördes. Salminen Katr. 91 (1936).
3) i bildl. anv. av 2; särsk.: (ytterst) svår fysisk l. (vanl.) psykisk prövning l. plåga l. pina (som ngn måste undergå resp. genomlida); vånda; äv. om noggrann l. skoningslös kritik l. granskning (se a); jfr 2 b. Schroderus Ratich. C 6 a (1614). Långt bättr’ är i wijn att simma / Än lijda heet Kärleeks Brand, / Släck uth een slijk Skärs-Eld med Kannan. Lucidor (SVS) 37 (c. 1670). (H. Radziejowski gifte sig med) Stor-Marskalken Ad. Kazanowskis änka Anna Sluczanska, som kort efter det ingångna ägtenskapet blef sin mans skärseld. SvMerc. IV. 1: 121 (1758). Att Rom någonsin varit fotgängarnes skärseld har jag .. svårt att tro, ty här är så mycket att se och njuta, att man kan vandra med fröjd på den knaggligaste stenläggning. Rydberg RomD 138 (1877). Under korrekturläsningen (av min avhandling) vred jag mig i tvivlets och självföraktets skärseld. Siwertz Pagoden 221 (1954). — särsk.
a) (ytterst) minutiös l. noggrann l. (vanl.) ingående o. hård l. skoningslös granskning l. kritik. LBenzelstierna (1740) hos Swedenborg RebNat. 1: 334 (om tullkontroll). Sedan tjugu år tillbaka är nästan allt, hwad förut var utforskadt (inom historien), ånyo undersökt och luttradt i kritikens skärseld. SvLittFT 1838, sp. 541. Den .., efter åtskilliga skärseldar, (år 1695) officiellt antagna psalmboken. Söderhjelm Runebg 2: 407 (1906). Lasarettet (i Lund) hade .. (gm stadgandet år 1901 att överläkarna skulle vara professorer inom medicinska fakulteten) vunnit säkerhet att få läkareplatserna besatta med dem, som framgått segrande ur de sakkunnigas skärseld. Essen-Möller Förlossn. 238 (1943).
b) [med anslutning till SKÄRA, v.1 3] (numera bl. tillf.) om eld för rening av (ädel)metall o. d.; äv. bildl.; jfr 1. (Det) tycktes mig .. vara för liten ersättning för så mycken möda, at (efter långvarig o. besvärlig smältning av molybdenoxid i degel) få en enda .. halffärdig sammangyttring, som ännu måste undergå flera sådana skärseldar, innan den visar någon liknelse til Metallitet. PJHjelm i VetAH 1789, s. 134. Gif det unga Kina ännu några år till att genom själfpröfning och själfrensning luttra sitt material, så torde den metall som finnes omsider utgå från smältdegelns skärseld såsom klart och rent guld. Nyström NKina 2: 217 (1914).
-GLÖD. särsk. oeg. l. bildl. (jfr skärseld 3). Halft i skärseldsglöden, / Halft sjösjukans offer, / Svär hon (dvs. en ung flicka under en storm till sjöss) sankt Christoffer / Evig klostertukt. Snoilsky 1: 84 (1869). —
-MARTER. (i högre stil) skärseldskval, skärseldsplåga; särsk. bildl. (jfr skärseld 3). (Vivisektörens laboratorium är) En pinohärd, där skuldlöst blod utgjutes, / Se’n skärseldsmarter alstrat namnlöst kval. Saxén Dikt 16 (1902). —
Spalt S 6039 band 27, 1975