Publicerad 1976 | Lämna synpunkter |
SLAPP, sbst.2, r. l. m. l. f., l. SLAPPA, f., l. SLAPS, r. l. m.
(†)
1) skritt (se d. o. 4); särsk. om en relativt snabb skritt varvid hästen sätter fötterna hårt i marken. Grollen gick .. i helt och kort galop .. i slapp, i traf och i all slags gång, med sådan behaglighet, at (osv.). Dalin Vitt. II. 6: 110 (1740). Ehrengranat Ridsk. I. 1: 56 (1836).
2) nederlag (se d. o. 2) l. motgång o. d. Forsius Fosz 444 (1621: en slirfwa och slappa; lt. orig.: eynen slappen). At man .. vil afsättia k(onung) August, förtrytes både af en och annan (i Köpenhamn), derföre Sverige också en slapp unnas. Bark Bref 2: 93 (1705). HH XXXIV 2: 147 (c. 1715).
Spalt S 6450 band 27, 1976