Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLESING sle3siŋ2 l. SLESSING sles3– l. släs3-, l. SLISSING slis3-, r. l. m. (KulturbVg. 2: 55 (1699) osv.) ((†) n. Stiernman Com. 4: 648 (1686), Lind (1749)); best. -en; pl. (om olika stycken l. slag) -ar (KlädkamRSthm 1707, s. 390, osv.) ((†) -er (BoupptVäxjö 1742)).
(förr) om fint, tvåskäftat linnelärft (i sht använt ss. skjorttyg) av ett slag som urspr. tillverkades i Schlesien (jfr SCHLESIER 3); förr äv. om ett slags ryskt linnetyg. Mellan 1616 och 1626 skänktes (till Luleå kyrka) tre nya mässkjortor, två av ”Gyllendock” och en av ”Släsingh”. NorrbHembSkr. 1: 428 (i handl. fr. 1616; rättat efter hskr.). Confiscerade Sÿdentÿg sampt Slessingar. KlädkamRSthm 1707, s. 390. Ett halskläde, en Psalmbok och några alnar Sleszing, äro de wanligaste begåfningar, som en fästeman förärar sin fästemö, så snart de blifwa trolofwade. Crælius TunaL 412 (1774). Möller (1807; äv. om ryskt linnetyg). Likt den ringaste bland knektar låg .. (K. XII) i en snygg hvit skjorta af gröfre slissing. Heidenstam Karol. 2: 344 (1898). SörmlH 13: 164 (1947; i skildring av förh. på 1700-talet).
-BADSTUGU-FÖRKLÄDE ~020. (numera bl. tillf.) vid badning (av baderska) använt förkläde av slesing; jfr bad-kläde, badstugu-kläde. BoupptSthm 1679, s. 1498 b. —
-STYCKE. Elin älskar iag rätt mycke, / Ty hon är rätt miuk ock fijn, / Hwijter som ett slessingzstycke, / Miuker som en docka lijn. Holmström Vitt. 208 (c. 1700). —
-SÄRK. (-ing- 1963. -ings- 1675 osv.) BoupptSthm 1675, s. 1380 b. Delblanc Prästk. 6 (1963; om ä. förh.). —
-ÖRNGOTTSVAR~102, äv. ~200. örngottsvar av slesing; jfr -var, -örnegottshuva. BoupptSthm 1671, s. 250. —
-ÖVERDEL~102, äv. ~200. (-ing- 1756. -ings- 1669 osv.) på klädesplagg (underplagg): överdel av slesing. BoupptSthm 1669, s. 1555.
Spalt S 6532 band 27, 1977