Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLIPA, sbst.2, f.; best. -an; l. SLIP, sbst.6, f.
Ordformer
(slip (-ij-) 1719—1767. slip- (-ij-) i ssgr 1651 (: slijprumpa)— 1694 (: slijphora). slipa (-ij-) 1664—1777. slipe- i ssgr 1596 (: sliperåmpa)—1753 (: slipekroka))
Etymologi
[till SLIPA, v.2 (i bet. 3 g); jfr med avs. på bet.-utveckling: Fihla. NVedboDomb. Sommart. 1767, § 26 (ss. okvädinsord till kvinna)]
(†) om sexuellt otuktig kvinna, hora; i sht ss. okvädinsord. NVedboDomb. Sommart. 1664 (: slijpan, sg. best.). Bergs Hustru (hade) gifwit Greta then beskyllning som wore Hon en slipa, hwilket utmärker den grofwaste last af otugtig sammanlefnad med manfolk. VRP 19/4 1777.
Ssgr (†. Anm. Nedanstående ssgr kan äv. hänföras till SLIPA, v.2): A: SLIP-HORA. = slipa, sbst.2 NVedboDomb. Höstt. 1694. —
-RUMPA. (slip- 1651. slipe- 1596) = slipa, sbst.2 ÄARäfst. 189 (1596: sliperåmpa). UUKonsP 4: 62 (1651; ss. okvädinsord).
B: SLIPE-KROKA, f. [senare leden möjl. kroka, sbst. (se krok)] ss. okvädinsord, = slipa, sbst.2 NVedboDomb. Vårt. 1753, § 6. —
-RUMPA, se A.

 

Spalt S 6626 band 27, 1977

Webbansvarig