Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLOCK slok4, sbst.2, n. (Schroderus Lex. 36 (1637) osv.) ((†) r. l. m. l. f. LdVbl. 1836, nr 4, s. 1); best. (ss. n.) -et; pl. (ss. n.) = (Salander Gårdzf. 62 (1727) osv.).
Ordformer
(förr äv. -åck)
Etymologi
[sv. dial. slock, kvarnränna, tråg; jfr fvn. o. nor. dial. slok, vattenränna (nor. dial. äv.: tråg); till det svaga avljudsstadiet i SLUKA, v.1 — Jfr SLOCK, sbst.1]
(utom i a o. b numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) större tråg l. (trågliknande) kar. Schroderus Lex. 36 (1637). Uti Slåck eller rena Tunnor insaltas kiöttet. Salander Gårdzf. 62 (1727). (Å offentlig auktion försäljes) Trädsaker, såsom .. Kar, Slock .. m. m. DA 1824, nr 181, s. 3. Tholander Ordl. (1872; utan angiven bet.). — jfr KÖTT-SLOCK. — särsk.
a) (fullt br.) brygg. i bryggeri: trågliknande kärl som den avsilade vörten har att passera (för kontroll av dess klarhet), innan den rinner l. pumpas till vörtpannan. Fischerström 2: 504 (1780). TNCPubl. 47: 85 (1971).
b) (fullt br., i fackspr., särsk. brännvinsbr.) i brännvinsbränneri: kar l. tank vari sprit tömmes för att blandas med vatten före destillation; äv. i fråga om vinhantering, om kar l. tank vari vin tömmes för tillvaratagande av i vinet befintlig sprit gm destillation. VetAH 1799, s. 269 (i fråga om brännvin). Leufvenmark Vin. 1: 30 (1869; i fråga om brännvin).
Ssgr (till a): SLOCK-PUMP. brygg. pump varmed den från slocket kommande vörten, dels (därest den icke är klar) pumpas tillbaka till silkaret, dels (därest den är klar) pumpas vidare till vörtpannan, klarpump. Fischerström 2: 504 (1780). —
-SPISÖL. (†) från slocket hämtad (ofullständigt renad) vört nyttjad ss. (måltids)öl. Weise 1: 80 (1769).

 

Spalt S 6709 band 27, 1977

Webbansvarig