Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLOKA, f.; best. -an.
Etymologi
[sv. dial. sloka, dåligt fruntimmer, slyna, lättfärdig kvinna; parallellbildning till SLOK, sbst.1, l. avledn. av d. o.]
(†) grov o. ovårdad kvinna; sköka, hora. Schultze Ordb. 4472 (c. 1755).

 

Spalt S 6721 band 27, 1977

Webbansvarig