Publicerad 1978 | Lämna synpunkter |
SLÅND, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Broman Glys. 1: 776 (c. 1730), Därs. 3: 137); l. SLAND, r. l. m.; best. -en; l. SLÅNN l. SLANN, r. l. m.
(†)
1) sländtrissa; äv. dels om drivtrissa på spinnrocksrulle, dels, allmännare (jfr 2), om trissa uppträdd på stång l. dyl.; jfr SNALL. (Lat.) Uerticulum (sv.) sland, snall. VarRerV 34 (1538). Sedan spinna Spinnerskor, när the hafwa vplagdt Flagan på Råcken, entera på Hiwlråck, eller med Slenda och slandh. Schroderus Comenius 498 (1639). Hvad Clotho lagt uppå och Lachesis har spunnit, / Var ey så vida än, at det til slan har hunnit. ORudbeck d. y. Vitt. 44 (1693). Tenen [Sländan] (på hwilken är Slanden). Comenius OrbPict. 121 (1698). Rinman 1: 206 (1788; om trissa på pumpstång i pumpverk). jfr ROCK-SLÅND.
2) i allmännare anv., om ring- l. skiv- l. brick- l. skålformat föremål; särsk. dels om knäskål (i ssgn KNÄ-SLÅND), dels om vävbricka (jfr BRICKA, sbst.3 1). Amuleta .. ware sig ringar, slåndar, runda, aflånga eller fyrkantiga, af allehanda slag förfärdigade. Broman Glys. 1: 776 (c. 1730). Af Lingarn wäfwes och här Lin-band, smalare och bredare, på the så kallade Bandstolarne; äfwen wäl Slåndband af trå slynges med 4. 6. 8. el. flera slåndar. Därs. 3: 137.
-BLECK. (slann-) (†) om (skydds)bleck för placering invid trissa. DA 1820, nr 218, s. 2; jfr Ambrosiani DokumPprsbr. 236.
Spalt S 7135 band 28, 1978