Publicerad 1978   Lämna synpunkter
SLÄCKA släk3a2, v.1 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr SLÄCK.
Etymologi
[sv. dial. släcka; jfr nor. dial. slekkja; till SLAK, adj., o. besläktat med SLÄCKA, v.2; ordet torde ha utvecklats till sin anv. i sjömansspråket under inverkan av eng. slack (se SLACKA, v.)]
1) i sht sjöt. med avs. på tåg (skot l. fall l. lina o. d.) l. kätting o. d.: göra slak(are) gm att ge efter på l. fira (utan att kasta loss); vanl. i uttr. släcka på (skot osv.); äv. dels i uttr. släcka loss (skot o. d.), dels abs.; jfr SLACKA 1. Kast-tåg till båtar. .. Ändan bör tagas ut från kranbalken, med en ridare från plicktankaret, som då den släckes och plickthuggaren gjort fast, lemnar båten en god bugt att rida upp för. Platen Glascock 1: 51 (1836). Lägg ned roret så vackert, samt släck på klyfvarskot då .. (jakten) skjuter upp i vinden. Oxenstierna Vanderdecken 63 (1865). Vi släckte .. på linan (till ballongen) till höger och (osv.). SDS 1898, nr 524, s. 3. När styrman sjöng ut: ”Lovarts fockbrassar — släck halsar och skot”, så (osv.). Bergdahl Antip. 70 (1906). Fånglinan släcktes, och fören törnade sakta mot land. Hembygden(Hfors) 1910, s. 172. Ahlman Mareld 34 (1912; i p. pf., om skot). Smith 354 (1918: loss). Herman satt vid fockskotet, släckte och tog hem. Siwertz Sel. 1: 104 (1920). Rydholm (1967). jfr: Bärarna manövrerade kistan bort över graven och släckte på repen. Nilsson HistFärs 256 (1940). — särsk. i utvidgad anv.
a) med avs. på segel: göra slak(are) gm att fira på skot o. d. Knape Österb. 12 (1916).
b) med avs. på bult l. kil: lossa; i den särsk. förb. SLÄCKA UPP.
2) intr.; i den särsk. förb. SLÄCKA UPP.
Särsk. förb. (i allm. till 1; i sht sjöt.): SLÄCKA AV10 4. = släcka, v.1 1; äv. i utvidgad anv., med avs. på vindspel; jfr slacka av. SvT 1852, nr 226, s. 2 (med avs. på trossändar). TT 1897, Byggn. s. 20 (i fråga om vindspel). NTIdr. 1898, s. 21 (abs.). —
SLÄCKA EFTER10 32, äv. 40. i uttr. släcka efter på (lina o. d.), släcka på (lina osv.). TT 1895, Allm. s. 234. —
SLÄCKA UPP10 4.
1) till 1, = släcka, v.1 1; i sht förr äv. till 1 b: lossa (bult l. kil). Lagerbultarne släckas .. upp en half sexkant eller så omkring. Frykholm Ångm. 300 (1881). Smith 354 (1918).
2) (numera föga br.) till 2, intr., om bult l. kil: lossna. Frykholm Ångm. 260 (1881). Lundell (1893).

 

Spalt S 7146 band 28, 1978

Webbansvarig