| Publicerad 1979 | Lämna synpunkter |
SMIT, adj.
(†) påtagligt l. kraftigt berusad, full; anträffat bl. i predikativ anv. Herre min doktor! vatten! vatten! var oss nådelig, här blir en eldsvåda! Är han så smit att han ej begriper — o min Gud! Almqvist Amor. 228 (1839). Gubben Stormbom smuttade aldrig så ofta, att han i ringaste grad blef hvad man kallar smit. Carlén Ensl. 1: 324 (1846).
Spalt S 7576 band 28, 1979