Publicerad 1979 | Lämna synpunkter |
SMUNKE, m.; pl. -ar.
(†) ss. nedsättande personbeteckning: snåljåp. Ero i (dvs. byamännen i Mörby i Östergötl.) tåcka smunkar så skiter jag i eder. EtnolKällskr. 2: 18 (1819). Eij heller jag tar til godo at I på allmen sammankomst kallar mig och min granne smuncke. Därs.
Spalt S 7632 band 28, 1979