Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMÅBARN små3~ba2rn, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[fsv. smabarn; jfr fd. smabørn, pl. (d. småbarn), fvn. smábarn (nor. småbarn); av SMÅ, adj., o. BARN. — Jfr SMÅBARNSLIG]
litet barn (se d. o. II 1); äv. bildl.; i sht i pl. Ha småbarn. Lite roar småbarn. De unga de suto vid bordet och lekte, / Småbarnen gingo på golfvet och greto. SvForns. 2: 95. Gadelius Tro 2: 319 (i handl. fr. 1674). (De moderna skalderna) är egentligen småbarn allihop mot (Tegnér). Engström Kryss 164 (1912). Form 1951, s. 175.
Ssgr: A (†): SMÅBARN-ASYL. om asyl (se d. o. 3) för småbarn; jfr barn-hem. Hierta-Retzius ArbStug. 218 (1897). —
-SKOLA, -ÅLDER, se B.
B: SMÅBARNS-FAMILJ. familj innehållande småbarn. Expressen 1963, nr 241, s. 25. —
-GYMNASTIK. SAOL (1950). —
-HEM. hem för (ogifta mödrar med) småbarn; särsk. med. om internat för sinnesslöa barn i förskoleåldern. SD(L) 1904, nr 102, s. 4. SFS 1954, s. 940 (om internat). —
-JOLLER. Östergren 3: 845 (1929). —
-KLÄDER, pl. 2NF 18: 739 (1912). —
-KOLONI. SthmFolkskBer. 1913, s. 95. —
-MAMMA. TurÅ 1956, s. 66. —
-SKOLA. (småbarn- 1838—1877. småbarns- 1838 osv.) [efter eng. infant-school] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) skola för småbarn, förskola l. småskola l. lågstadieskola; särsk. (förr) om sådan skola anordnad ss. led i välgörenhet för vård o. fostrande undervisning av fattiga barn i åldern 2—7 år; jfr kindergarten. LfF 1838, s. 61. Fru Kallenberg har skrifvit och begärt för Lunds småbarnsskola något af Jenny Linds penningar. AnderssonBrevväxl. 2: 148 (1853). PsykPedUppslB 2161 (1946; i pl., om ä. förh.). GHT 1946, nr 64, s. 7. —
-TVÄTT. Bruncrona Par. 45 (1939). —
-UTSTYRSEL~020. Östergren (1942). —
-VIS. särsk. i uttr. på småbarnsvis, på sätt som kännetecknar småbarn. Blomberg Städ. 23 (1931). —
-VÅRD. SAOL (1950). —
-ÅLDER. (småbarn- 1887. småbarns- 1883 osv.) (i sht i fackspr.) företrädesvis i sg. best., om levnadsåren efter spädbarnsåldern fram mot skolåldern. Berg Folksk. 40 (1883).
Avledn.: SMÅBARNSAKTIG, adj. lik l. erinrande om småbarn; äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt: som kännetecknar småbarn. Humble Hemm. 50 (1903; om föreställning). Atterbom Walpole Jer. 202 (1924).
Avledn.: småbarnsaktighet, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara småbarnsaktig. Laurin Minn. 1: 382 (1929).

 

Spalt S 7759 band 28, 1979

Webbansvarig